- Project Runeberg -  Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 8. Stålarm-Voltemat /
120

(1925-1936) [MARC] Author: Gustaf Elgenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sölfverarm, nr 232, †

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120 SÖLFVERARM.

1650 på riddarhuset för introduktion av ätten, men fick avslag; han anhöll sedan att för egen del bliva adlad,
vilket villfors den 5 maj 1654, och han bevistade därefter riksdagarna i Göteborg 1660 och i Stockholm 1664,
då han underskrev riksdagsbesluten såsom representant för den introducerade ätten Sölfverarm, nr 232
(mellan representanterna för ätten Fogelhufvud, nr 227, och ätten Törnsköld, nr 234) samt upptages i den
matrikel och introduktionslängd över ridderskapet och adeln, som angivit sig till riksdagen i Stockholm
anno 1664 och där var tillstädes (bifogad ridderskapets och adelns protokoll för nämnda riksdag). Ehuru
han sedan levde till 1691, bevistade han dock icke riksdagarna därefter, vilket kan hava berott på
upptäckten att han icke tillhörde den introducerade ätten Sölfverarm. Han efterlämnade allenast
döttrar. Under de närmast följande hundra åren var icke ätten Sölfverarm, nr 232, representerad vid riksdagarna,
och den betecknas i såväl von Schantz’ matrikel 1731 som von Stiernmans 1754 såsom död, hos Stiernman
med det uttryckliga tillägget, att den utgick med den introducerade Påvel Jonsson själv. Men i senare hälften
av 1700-talet, troligen vid den påbjudna revisionen av riddarhusmatrikeln 1764—1765, då så många
stamtavlor blevo lappade eller nykonstruerade, lyckades den ointroducerade finska frälsesläkten Sölfverarm bliva
införd på riddarhuset såsom direkt härstammande från den introducerade Påvel Jonsson, vilket tillgick på det
sättet, att en brorson till den ovannämnde Mikael Eriksson, ryttmästaren Henrik Adolf Sölfverarm, f. 1653,
insattes såsom son till Påvel Jonsson, vilken stupade 1637! Ätten fortlevde i Finland, på vars riddarhus den
immatrikulerades 1818 under nr 20 bland adelsmän, till 1911, då den utgick på svärdssidan. — En tredje ätt
med sköldknektevapnet fortlevde länge i Estland, på vars riddarhus den inskrevs den 11 juni 1746 under
nr 124 och namnet Silberarm, men är numera utgången.

Vapnet förekommer även med kluven sköld.

Litteratur: J. Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden (1909).

I Erik Mikaelsson, Tab. 2.
II Mikael Sölfverarm, 2rik Sölfverarm,
Tab. 3. Tab. 4.
m—
III Henrik Adolf,
Tab. 5.

IV Carl Gustaf,
Tab. 6.
v Henrik Johan, Otto Vilhelm,
Tab. 7. Tab. 12.
. —
VI Gustaf Johan, Otto Vilhelm, Carl Gustaf,
Tab. 8. Tab. 11. Tab. 13.
VII Carl Adolf, Paul Gustaf,
Tab. 9. Tab. 10.
Tab. 1. Son:
Påvel Jonsson Wädurhorn, adlad Sölfverarnm, till
Jon Eriksson, till Varsta i Varsta och Lista, å vilken sistn. egendom han dock
Gillberga sn (Söd.), vilken erhöll livstidsfrihet först några månader före sin
egendom han fick efter sin död10 1637 28/6 (den hade förut efter faderns död
hustrus broder, stallmästaren innehafts av dennes måg Tuve Hökeflycht enligt
hos hertig Carl, Påvel Elofs- änkedrottning Maria Eleonoras brev 1634 12/12) 1;
son; »hade låtit bruka sig på löjtnant vid Upplands ryttare (livreg;:t till häst)
gången mellan Sverige och 1628; ryttmästare därst. 1630; sökte
introduk-Ryssland», då han erhöll tion på riddarhuset 1634 på grund av faderns
gården Lista i likan. sn (Söd.) mandatsfrälsebrev, men fick avslag; adlad s. å.
i förläning 1596 28/5; var kvar- 12/8, »eftersom sådant skulle vara honom lovat
termästare, då han erhöll av konung Gustaf II Adolf» (introd. 1635 under
mandatsfrälsebrev 1606 25/7 samt fick för sig, nr 205, vilket nummer sedan ändrats till 232);
sin hustru och äkta bröstarvingar kronogårdarna major 1635; överstelöjtnant 1637; stupade
barn-Hackstad och Frösslunda i Husby-Rekarne sn lös s. å. 26/10 i en mindre, men skarp strid vid
och Prästtorp i Fors sn (alla i Söd.); fick kon- Loitz (nordost om Demmin) och slöt således
firmation på örläningen av Lista 1623 20/5 och själv sin adliga ätt. Han deltog i kriget i
Preusevde ännu 27 25/4, då förläningen utsträcktes 28—1626 gick : sitt kompani
till frihet på hans livstid, i anseende till hans höga an p 6287716 d. nigit 31 med åt a ab
ålder; synes varit † 1630. [1] Barnen kallade sig Lützen, oldendorf m fl. strider; hemkom 163
en, . fl. ;

Wädurhorn. — G. m. Ingrid Elofsdotter, som i
vapnet förde en halv, åt höger springande
hjort, och levde ännu 16392, dotter av kyrko- Rosenstråle i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1647 n.
herden i Årdala pastorat av Strängnäs stift Elaus majoren Magnus Drake af Hagelsrum, nr 90, i
Pauli, som uppgives hava tillhört gamla Svin- hans 2:a gifte, f. 1616, † 1693), f. 1601 12/5, † 1650
hufvudssläkten i Dalarna och ägde Viby (holm) i okt. på Graby i Sunds sn (Ög.), dotter av
Iylti Årdala sn och Varsta, i hans 1:a okända gifte mästaren Börje Jönsson Rosenstråle nr 37, och
(omgift m. Brita Olofsdotter, halvsyskonbarn till Märta Stålarm, nr 32

släkten Rosenhanes stammoder Märta Nilsdotter 7

på Torp).

e o . e O- n f
men gick åter ut med sitt kompani 1637. — G. 1629
18/6 på Varsta (morgongåvobrev s. å. 19/6)3 m. Brila

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 13 23:51:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elgenst/8/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free