- Project Runeberg -  Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 7. Schildt-Sture /
654

(1925-1936) [MARC] Author: Gustaf Elgenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiernhielm, nr 180

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

654 STIERNHIELM.

Son:

2. Otto Nilsson i Främsbacka; f. omkr. 1530;
brukande bergsman vid Falu gruva till 1582, då
sonen innehade hans fjärdeparter; ånyo brukande
bergsman 1599—1607; antecknas i längderna för
Älvsborgs lösen 1619, liksom hustrun, som
»utgammal»; levde 1620 i april, men var î† 1624.
Han måste sälja Främsbacka. — Hustruns namn
ej känt.

Son:

Nils Ottosson i Hälsingborn i Vika sn, där han
köpte en gård 1576; övertog faderns fjärdeparter
i Falu gruva 1578 och 1582 och satt 1591 som
bisittare i gruvrätten; uppbördsman för Älvsborgs
lösen 1618; flyttade 1619 till Sundborn i likan. sn
(Kopp.); † före 1639. — G. m. N. N., † 1617.

Son:

Isak Nilsson, till Främsbacka, som han fick i
testamente av sin farfars syster Margareta
Nilsdotter; f. omkr. 1580; brukande bergsman vid
Falu gruva 1608; uppbördsman för en termin av
Älvsborgs lösen 1617; † 1632 och begr. s. å. i dec.
— G. 1609 m. Barbro Eggertsdotter i hennes 1:a
gifte (g. 2:o före 1639 m. bergsmannen Nils
Månsson i Björsarvet i hans 2:a gifte, † 1650 28/4 på
Främsbacka), † 1661 i jan., dotter av
bergsmannen Eggert Eggertsson i Risholn och Karin
Isaksdotter från Brandsarvet.1

Son:

Daniel Isaksson, till Främsbacka, som han
övertog efter faderns död; f. där 1610 30/11; köpsven
hos Jöns Månsson vid Falun; bergsman 16331;
sexman vid Falu gruva 1644; bisittare i gruvrätten
1652; hade kontor i Falun och drev vidsträckta
affärer; köpte 1640 9/6 den från Lilla Främsbacka
avsöndrade gården Sveden; f† 1680 5/12 på Sveden
och begr. 1681 2/1. — G. 1:o 1633 m. Susanna
Nilsdotter, f. 1610, † 1637 i april, dotter av
konstmästaren vid Falu gruva Niklas Lukasson; 2:o
1638 m. Anna Petersdotter, † 1697 28/11 och begr.
s. å. 30/12 i Kristine kyrka i Falun, dotter av
kyrkoherden i Svärdsjö pastorat av Västerås stift
Petrus Nikolai Bullernæsius och Justina
Mikaelsdotter.

Söner:

2. Peter Svedberg, adlad Schönström, f. 1644;
assessor; † 1692. Se adliga ätten
Schönström, Tab. 1.

2. Jesper Svedberg, f. 1653; biskop i Skara;

† 1735. Se adliga ätten
Svedenborg.
Tab. 3.

Markvard Olofsson (son av Olof Olofsson, Tab.
1); bergsman, troligen på Storgården! i Kniva
bergslag i Vika sn (Kopp.); fjärdepartsägare i
Stora Kopparbergs gruva; nämndeman (1474);
förde en sexuddig stjärna i vapnet och en dylik
stjärna på hjälmen. Han bidrog jämte svärmodern
frikostigt till Vika kyrkas byggnad i slutet av
1400-talet, till minne varav bådas vapenbilder insatts i
ett i nämnda kyrkas kor befintligt fönster. — G. m.
Barbro Eriksdotter, dotter av fogden Erik
Benktsson (oxpanna), vars vapen finnes på en av honom
till Vika kyrka skänkt altartavla, och Gertrud
Jönsdotter (vitt hjorthorn).

Son:

Olof Markvardsson; bergsman på Storgården;

ägde även Räfsarvet och Diskarvet i Kniva bergs-

lag samt andel i Främsbacka 1534—1553 och var
fjärdepartsägare i Stora Kopparbergs gruva
(1539); domhavande i Dalarne 1543. — G. m.
Kerstin Andersdotter, dotter av Anders Larsson
(Lillie af Ökna, nr 73) och Agneta Jönsdotter
(av gamla svinhuvudssläkten).

Son:

Markvard Olofsson; bergsman på Storgården;
ägde dessutom Diskarvet 1549—1574 samt
Kopparvet, Gammelgården, Staberg och hälften i
Verktäkt, allt i Vika sn, ävensom Bultbo i St. Skedvi
sn1; var uppbördsman i Dalarna 1571; † omkr.
1598. — G. m. sin syssling Cecilia Gregersdotter,
† omkr. 1604 på Diksarvet1, dotter avl
bergsmannen Greger Ulfsson (rött lejon) och Margareta
Hansdotter (Ekeblad, nr 35).

Son:

Olof Markvardsson, f. omkr. 1551; bergsman på
Gammelgården i Kniva sn; ägde 1614—1635 del i
Svartskärshyttan; flyttade omkr. 1615 till
fädernegården Diskarvet, vars huvudbyggnad han helt
och hållet byggde om och varest han sedan bodde
till sin död; fogde i Österdalarne 1616—1620;
†13 1647 i febr., 96 år gammal. Han fick medan
han var fogde 1618 eller 1620 besök av konung
Gustaf II Adolf. [1] — G. m. Karin Mattsdotter,
dotter av den rike bergsmannen Matts Hansson på
Gammalgården och Anna Mattsdotter! (sexuddig
stjärna).

Son:

Göran Olofsson, adlad Stiernhielm, till Wassula
och Klein-Lofkatten, båda i S:t Johannis (Dorpats)
sn, Livland, vilka han erhöll i förläning 1639 28/1
under Norrköpings besluts villkor med k.
konfirmation 1645 16/6; f. 1598 7/8 på
Gammelgården1; student i Greifswald 1614 och kallade
sig då Lillie; utrikes resor till 1626; ethices
et politices lektor vid gymnasium i Västerås
1626; lektor vid collegium illustre s. å.;
sekreterare vid svenska armén i Preussen 1628; efter
återkomsten därifrån referendarie i k. kansliet s. å.;
assessor i Dorpats hovrätt 1630; adlad eller fick
förnyelse på sitt gamla adelskap 1631 13/8, då han
tog sina förfäders vapen en sexuddig gyllene stjärna
i blått fält (introd. 1632 under nr 180); vice direktor
i överkonsistorium i Dorpat 1633—16467; ledamot
i lagkommissionen i Livland 1643; vice president
i förutn. hovrätt 1648 30/8, vilken befattning han
icke tillträdde; riksantikvarie s. å. 1/9; tillika
riksarkivarie (custos archivi regni) 1649 22/11 men gjorde
knappast tjänst som sådan; landsdomare i
Trondhjems amt i Norge 1658 12/5; ledamot av
reduktionskollegium 1660—1662; krigsråd 1661; preses i det
nyinrättade antikvitetskollegium i Uppsala
(sedermera antikvitetsarkivet) 1667; † 1672 22/4 (andra
säga 22/11) i Stockholm och begr. först 1674 28/6
i Klara kyrka, men sedan förd till Sånga kyrka på
Svartsjölandet, där hans vapen ses. ’Han är den
för sin lärdom och sitt skaldskap ryktbare Georg
Stiernhielm; handleddes i sin ungdom av den lärde
Johan Tomasson Bureus; besökte sedan
främmande länder, därunder han blev känd och aktad i
London, samt var den förste svensk, som vid
engelska vetenskapssocietetens inrättning blev vald till
ledamot; efter honom finnes en mängd lärda och
vittra arbeten utgivna.’ — G. 1630 3/1 m. Cecilia
Burea, f.4 1603 23/11, †4 1663 4/11 och begr. 1666 17/9
i Storkyrkan, dotter av kyrkoherden i
Gråmunkeholmen i Stockholm Laurentius Engelberti och
Märta Eriksdotter4 samt brorsdotter till Andreas,
Jonas och Olof Bure, nr 126.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 13 18:38:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elgenst/7/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free