Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friherrliga ätten Stierneld, nr 236, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
638 STIERNELD.
en chef i Finland
s. å. och hos general
von Rosen under
rälttåget i Bohuslän
1743; kapten vid
förutn. garde 1744
12/4; överstelöjtnant
vid Västmanlands
reg. 1747 17/6; överste
för nämnda reg. s. å.
21/11; RSO 1748 26/9;
friherre 1751 21/11
(introd. 1752 under
nr 236); KSO 1754 25/11 med valspråk: Lagom;
generalmajor av infanteriet 1758 23/11;
generallöjtnant 1764 58/2; överste för Jämtlands reg.
1770 31/10; KmstkSO 1772 12/9; general av
infanteriet s. å. 15/9; fältmarskalk 1773 25/1; † 1775
4/2 på Skattmansö och begr. s. å. 10/2 i Vittinge kyrk:z
samt sedan nedsatt i friherrliga Stierneldska
gravkoret på Vittinge kyrkogård, vilket han låtit bygga.
Han åtföljde såsom livpage hos konung Carl XII
konungen på dess hastiga ritter; bevistade 1718 års
rälttåg i Norge samt belägringen av Fredrikshall
och skansen Gyldenlöves stormning, då han erhöll
en kontusion av en kanonkula samt av konungen
fick en värja såsom belöning, för det han tagit
värjan av en dansk officer; deltog vid franska
armén i 1735 års fälttåg och Filipsburgs intagande;
var vid 1738 och 1740 års riksdagar ledamot av
sekreta utskottet samt bidrog 1741 i febr. till
upptäckten av presidentsekreteraren friherre Joh.
Gyllenstiernas maskopi med ryska ministern;
räknas som en av de bullersammaste och
häftigaste bland de riksdagsmän, vilka tillstyrkte det
sedermera så olyckliga finska kriget; protesterade
på riddarhuset vid 1743 års riksdag kraftigt emot
danska kronprinsens val till svensk tronföljare;
utförde flera beskickningar till ryska hovet; hade
konung Adolf Fredriks synnerliga förtroende samt
var en av hovpartiets styresmän och finnes ha
uppsatt åtskilliga av konungens skriftliga anföranden
till rådsprotokollen, särdeles under 1751 års
riksdag och abdikationstiden 1768; stämdes 1756 den
12 juli till förhör i riksens ständers kommission i
anledning av sammangaddningen mot
styrelsesättet, men kunde icke överbevisas om något
brottsligt; bevistade sjuåriga pommerska kriget,
varunder han intog Demmin 1758 18/10 och Anklam
s. å. i okt.; hade sedan befälet i Stralsund och
på Rügen samt anförde trupperna vid
Klemptenovpassets befrielse 1760, då han fick en svår
kontusion av en granat och en häst sig
undanskjuten; skall hava erhållit
fältmarskalksvärdigheten för att han skulle taga avsked från sitt
regemente, vilket han sedermera icke gjorde;
hade en reslig växt och ett ädelt utseende, ägde
god kunskap i vitterhet, astronomi och
krigsvetenskap samt var artig, vänfast och ovanligt arbetsam
men häftig, oböjlig och hög emot de höga.’ — G.
1:o 1726 15/2 m. Maria Charlotta Cronfelt, f. 1703,
† 1734, dotter av kammarrådet Joakim Westerling,
adlad Cronfelt, nr 1401, och Maria Charlotta
Holmström; 2:o 1754 14/11 i Stockholm m. Christina
Birgitta Falker i hennes 2:a gifte (g. 1:o 1743 2/6 m.
kammarherren Carl Ludvig Silfverstråle, nr 1372,
f. 1703, † 1751), f. 1723 4/3 i Stockholm, † där 1786
2/4 och jordf. i Jakobs kyrka, men sedan flyttad
och nedsatt i friherrliga Stierneldska graven i
Vittinge, dotter av statssekreteraren Anders
Falcker, adlad Falker, nr 1538, och Anna Maria
A
e
IIII 3
[l an II T IMTII m II
y Y. y T
2 1
Tersmeden, adlad och friherrinna Cedercreutz, nr
143.
Söner:
1. Samuel Gustaf, f. 1726 24/5; regementsadjutant
vid livgardet; † 1742 380/7 i finska kriget genom
följderna av en därunder erhållen blessyr. Han
rar en eldig men godsint yngling, som redan kunde
latin, grekiska, tyska och franska. ’
2. Adolf Ludvig, f. 1755; överkammarherre;
† 1835. Se Tab. 2.
2. Gustaf, f. 1757 3/9 i Stockholm, † där s. å. 9,
och begr. i Storkyrkan.
10
Tab. 2.
Adolf Ludvig (son av Samuel Gustaf Stierneld,
friherre Stierneld, Tab. 1), f. 1755 1/9 i Stockholm
och hade till faddrar konung Adolf Fredrik och
drottning Lovisa Ulrika samt Västmanlands reg.;
volontär vid nämnda reg.; sergeant därst. 1764;
livdrabant 1766 9/9; fänrik vid reg:t s. å. 8/10;
student i Uppsala (ej inskr. i matrikeln); åter
livdrabant 1770 12/12; löjtnant i armén 1771 30/10;
vice korpral (ryttmästare) vid drabanterna 1775
22/5; kammarherre hos drottning Sofia Magdalena
1778 27/12; ryttmästare vid livreg:t 1781 30/4;
avsked från kammarherrebeställningen 1783 1/5;
brigadadjutant hos hertig Carl s. å.; avsked ur
krigstjänsten 1791 24/4; överkammarherre hos
änkedrottningen Sofia Magdalena 1792 29/9; RNO 1794
24/11; KNO 1797 1/11 med valspråk: Frihet utan
självsvåld; RCXIII:sO 1817 28/1; HLVHAA 1821;
† 1835 31/7 på Gripsholm och ligger jämte sin
fru begr. i friherrliga Stierneldska familjegraven.
Han hedrades under sin studietid i Uppsala att få
åtfölja Linné på dennes botaniska exkursioner;
företog 1776 en utrikes resa, först till Berlin,
där han bevistade den stora revyn, som hölls
av konung Fredrik II, och vidare till Paris,
varest han en tid tjänstgjorde vid svenska
ambassadörens kansli; var en ivrig och frisinnad
riksdagsman, varför han vid 1789 års riksdag, då
säkerhetsakten skulle genomdrivas, blev den 20
febr. insatt som statsfånge på Fredrikshov,
flyttades därifrån den 9 mars till Drottningholm och den
7 maj, allt s. å., till Karlstens fästning samt
sedermera till Varberg, varifrån han äntligen efter jämnt
en månads fängelse därst. erhöll konung Gustaf III:s
egenhändiga brev om befrielse, och blev på detta
sätt den av 1789 års män, som fick sitta längst
häktad; begav sig då över Stockholm till Finland,
där han uppvaktade konungen samt var, såsom
frivillig, närvarande vid intagandet av Suttula pass
den 25 och 26 juni; skickades av konung Gustaf III
från Svensksund först med viktiga depescher till
hertig Carl, som med flottan inlupit till Helsingfors.,
och sedan med brev till drottningen, som vistades
på Ulriksdal; var länge ståthållare på Gripsholm,
där han ordnade och förtecknade statens
porträttsamling; var en nitiskt samlare av urkunder och
manuskripter och har genom testamente införlivat
sina handskrifter, böcker och fornsaker med
Uppsala universitets bibliotek; erhöll 1814 konungens
förordnande angående uppsökande av forntida
minnesmärken och stiftade 1816 Samfundet för
utgivande av handlingar rörande Skandinaviens historia.
— G. 1790 7/9 på Karlbergs slott m. hovfröken hos
hertiginnan av Södermanland grevinnan Christina
Charlotta Gyldenstolpe, f. 1766 8/10 i Stockholm;
underhovmästarinna hos hertigen av värmland
1798 7/7; statsfru hos drottningen 1800 1/5; upp-
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
