Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friherrliga ätten Roos, nr 186, † - Roos af Hjelmsäter, nr 51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROOS—ROOS AF HJELMSÄTER.
ryktbara kalabaliken i Bender, som är tryckt i
(Gjörwells) Svenska bibliotekets 1:a del, pag. 369—
84, samt i minst ett tjog separatupplagor, varjämte
den översattes till flera utländska språk.’ — G. 1:o
1718 m. Elisabet Juliana Lilliehöök af Fårdala,
† 1721, dotter av överstelöjtnanten Seved
Lilliehöök af Fårdala, nr 1, och friherrinnan Magdalena
Vilhelmina Coyet, nr 117; 2:o 1722 18/2 på Svaneholm
i Skurups sn (Malm.) m. grevinnan Hedvig Charlotta
Cronhielm af Flosta i hennes 2:a gifte (g. 1:o 1715
27/12 m. kaptenen, friherre Axel Julius Coyet, nr
117, f. 1692, † 1719), f. 1695 5/8, † 1738 16/1 och begr.
i Kungälvs stadskyrka samt sedermera nedsatt i
svenska domkyrkan i Göteborg, dotter av riksrådet
och kanslipresidenten, friherre Gustaf Cronhielm,
greve Cronhielm af Flosta, nr 55, och hans, 1:a
fru, grevinnan Maria Wallenstedt, nr 40.
Barn:
1. Christina Magdalena, f. 1719 3/1, † 1784 6/9
på Kristineberg i Steneby sn (Älvsb.), den sista av
friherrliga ätten. G. 1:o 1737 på överstebostället
Kastellgården i Ytterby sn (Göt. o. B.) m. sin
syssling, ryttmästaren Johan Magnus Svinhufvud
i Västergötland, nr 199, f. 1705, † 1754; 2:o 1755
18/9 på S. Dingelvik i Steneby sn m. bergsrådet och
brukspatronen Johan Borgström, adlad Adelheim,
nr 1886, i hans 3:e gifte, f. 1695, † 1763.
1. Carl Seved, f. 1721, † 1723.
2. Axel Carl, f. 1723 15/2 på Svaneholm; volontär
vid Bohusläns dragonreg. 1735; korpral därst.
1737 14/4; student i Lund 1738 27/10; livdrabant
1742 13/1; löjtnant vid Västgötadals reg. 1743 30/3;
kapten i fransk tjänst 1745 och vid nyssn. svenska
reg. 1748 5/12; barnlös dödsskjuten 1758 5/4 vid
stormningen av Peenemünde skans i Pommern,
’där han var den första på stormstegen, och hans
lik, sorgfälligt nedlagt i en kista, skickat av
preussiska generalen till svenska högkvarteret,’ begr. i
Stralsund. — G. 1754 14/6 i Skallsjö sn (Älvsb.)
m. Dorotea Maria von Döbeln i hennes 1:a gifte
391
(g. 2:o 1761 29/11 på Hjelmsäter i Medelplana sn,
Skarab., m. överjägmästaren Magnus Henrik
Brummer, nr 1855, f. 1735, † 1790), f. 1738 21/3 i
Skallsjö sn, † 1807 27/6 på Stora Vrem i Kville sn
(Göt. o. B.) och begr. på Kville kyrkogård, dotter
av kommendörkaptenen Conrad Vilhelm von
Döbeln, nr 1519, och hans 1:a fru Maria Charlotta
Schildt.
2. Johan Ulrik, f. 1725 25/2 på Svaneholm,
† där 1727 25/12 och begr. 1728 3/1 i Skurups kyrka.
Ni 2. Erik Adolf, f. 1727 21/2 på Svaneholm; student
i Lund 17391; auskultant i Göta hovrätt 1743;
hovjunkare 1744 27/6; vice häradshövding 1752 5/3;
e. notarie i nämnda hovrätt s. å. 18/12; notarie därst.
1754 14/12; protonotarie 1755 10/12; sekreterare 1756
26/3; adjungerad ledamot s. å. 13/7; † ogift 1760 19/3
i Jönköping och begr. i faderns grav i Gestads kyrka.
2. Lars Reinhold, f. 1728 2: 4 på Svaneholm,
† där s. å. 22/4 och begr. s. å. / i Skurups kyrka.
2. Eva Charlotta, f. 1730 4/2 på Kastellgården,
† ogift 1768 1/6 på Lövås.
2. Fredrik Ulrik, f. 1731 12/8 på Kastellgården,
† 1732 20/2 på gästgivargården Kävlinge och begr.
s. å. 26/2 i Skurups kyrka.
2. Hedvig Juliana, f. tvilling 1733 6/10 på
Kastellgården, † 1781 19/9 på Lövås. G. 1760 12/10 m.
majoren, friherre Ture Ribbing af Koberg, nr 216, i hans
1:a gifte, f. 1725, † 1790.
2. Johan Ulrik, f. tvilling 1733 6/10 på
Kastellgården; volontär vid garnisonsreg:t i Göteborg2;
sergeant därst.2 1749 23/6; fänrik vid Skaraborgs
reg. s. å. 22/11; löjtnant därst.; † ogift 1758 17/5
under kriget i Pommern och där begr.
2. Andreetta Beata, f. 1735 7/11 på Kastellgården,
† 1779 23/9 på Martilla boställe i Uleåborgs län. G.
1766 11/5 på Lövås m. sin frände, översten Herman
Julius Roos af Hjelmsäter, nr 51, i hans 2:a gifte,
f. 1725, † 1786.
1 Svn. 2 At (KrA).
Adliga ätten ROOS AF HJELMSÄTER, nr 51.
Urgammal frälsesläkt, introd. 1625.
Ätten, som i ålder kan tävla med de äldsta rent svenska ännu levande adliga ätter, utgör en gren av de norska
Hafthorsönernas släkt och är den enda av Norges gamla stormannaätter som ännu fortlever. Dess äldste med
säkerhet kände stamfader Jon Raud Ivarsson antages hava varit sonson till norske konungen Håkon
Håkonssons frände Jon af Suderheim, som levde omkr. 1240. Den förgrenade sig redan på 1300-talet i de tvenne
svenska ätter, av vilka den ena av genealogerna blivit kallad Roos af Ervalla, medan den andra alltsedan
dess introduktion på riddarhuset burit namnet Roos af Hjelmsäter. Dessa ätters gemensanma ursprung —
de ansågos förr såsom två skilda ätter trots det gemensamma ättemärket, en röd fembladig ros i guldfält -
har fastslagits av K. H. Karlsson i en uppsats i Personhistorisk Tidskrift 1909. I Norge utdog den baronliga
ätten i slutet av 1400-talet med Jon Hafthorssons broders, riddaren Sigurd Hafthorssons sonsons son Tymme
Tymmesson. — Ätten immatrikulerades på riddarhuset i Finland 1818 7/2 under nr 2 bland adelsmän, men
utgick där redan 1832.
Tab. 1.
Jon Raud Ivarsson, till
Suderheim i Raumarike; norsk
riddare, riksråd; baron (baro
regni Norvegiæ) 1302;
nämnes under åren 1295—1312.
;b* Son:
Hafthor Jonsson; riddare
och riksråd; baron; ägare av stora jordagods i
skilda delar av landet; vid konung Håkons död
1319 en av förmyndarna för den treåriga
tronföljaren Magnus Eriksson; levde 1331, troligen
bosatt på Suderheim1, men enl. annan uppgift2
† 1320. — G. 1302 m. Agnes, dotter av konung
Håkan Magnusson.
Son:
Jon Hafthorsson; gjorde jämte brodern Sigurd
Hafthorson och andra uppror mot konung Magnus
Eriksson 1333, men detta stillades snart; deltog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
