Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Posse, nr 14, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adliga ätten POSSE, nr 14, †.
Introd. 1625; utdöd 1731.
Den äldste med säkerhet kände stamfadern för ätterna Posse är riksrådet Jöns Lage (Laga, Lagha) Posse.
Visserligen förekomma i bevarade urkunder personer med detta släktnamn före hans tid, men om någon
släktskap mellan honom och dessa vet man intet. Ej heller kan det konstateras, att Jöns Lage Posse på
fädernet varit befryndad med någon av de personer, som i sitt vapen fört stengavel under en eller annan
form. Femtonhundratalets släktböcker leda icke ätten längre tillbaka än till Jöns Lages fader, och de
släktled, vilka med stöd av biskop Joh. Rudbeckii personalier över Nils Knutsson Posse 1627 införts på
riddarhusstamtavlan, måste, då de icke kunna styrkas av tillgängliga urkunder, anses byggda på
konstruktioner och förväxlingar. Sålunda upptages såsom Jöns Lages farfarsfar en Lage Posse (Pusa), g. m. Christina
Tykesdotter, av Välingesläkten, vilken Christina dock med säkerhet var Jöns Lages moder, och såsom hans
farfader en Peder Lagesson, vilken utan tvivel förblandats med en av de tvenne representanter av den
halländska ätten Porse med förnamnet Peder, vilka samtidigt levde i slutet av 1300-talet. Vad man vetat
om Jöns Lage Posse har blivit fördelat på flera personer. Så t. ex. är det nästan ovedersägligt, att de titlar
och årtal, som på riddarhusstamtavlan tillskrivas Lage Pedersson (Jöns Lages uppgivna fader), Lage
Lagesson och Jöns Lagesson (hans uppgivna bröder), allesammans kunna hänföras till en och samma
person, åtminstone kan det ej visas, att flera medlemmar av hans ätt vid denna tid varit riksråd. Det är
för övrigt 1700-talets genealoger, som givit Lage Pedersson och Lage Lagesson riksrådstitlar, och deras
uppgifter kunna ej ha stor betydelse, då man ser, att de utan grund giva flera medeltidspersoner samma
värdighet. Den Ingegerd Karlsdotter, vilken uppgives såsom gift med den förstnämnde, var 1442 bevisligen
g. m. den danskfödde väpnaren och häradshövdingen i Björkekinds härad Lage Dus, † före 1476. Tydligen
är det namnlikheten, som föranlett någon av 1700-talets genealoger till förväxling. Att en dotter till Arvid
Birgersson Trolle varit gift med någon Lage Posse antydes varken i urkunder eller äldre släktböcker; här
föreligger säkerligen förväxling med Lage Axelsson Posse, som under senare hälften av 1500-talet var gift
med Anna Trolle, Arvid Joakimssons dotter. Jöns Lage Posse nämnes med båda dessa förnamn såväl i
breven av 1434 och 1444 som även senare, i bytesbrevet 1456 13/5 och i förläningsbrevet 1457 26/5, men i
övriga urkunder mellan 1448 och 1471 endast Lage Posse. Att hans fader hetat Lage är möjligt. Så
uppgiva de äldsta släktböckerna. Men urkunderna säga intet därom, och otänkbart är ju ej, att namnet endast
är konstruerat, så att någon av de äldsta genealogerna i stället för Jöns Lage läst Jöns Lagesson och därav
dragit sina slutsatser.
Släktens tidigast kända sätesgård Nordhankær (nu Nordkärr) i Holms socken på Dal tillhörde under senare
hälften av 1300-talet sannolikt riddaren Knut Algotsson (lejon, av Folkungaätten), en broder till hertig
Bengt, och därefter hans dotter, den heliga Birgittas dotterdotter, fru Katarina Knutsdotter (g. m. norske
riddaren och riksdrotset Ogmund Finsson), vilken testamenterade gården till Vadstena kloster. Efter hennes
död 1407 gav hennes syssling och arvinge Birgitta Brynolfsdotter, som förde i vapnet en delad sköld, i övre
fältet tre stengavlar, sitt skriftliga samtycke till gåvan 1409 5/8. Släkten synes dock hava bestritt testamentets
rättmätighet, och Jöns Lage Posse, som, av vapnet att döma, varit i släktskap med Birgitta Brynolfsdotter,
besatt gården såsom ägare på 1430-talet, men måste avstå densamma till klostret 1443.
I Siebmachers vapenbok av år 1657, del ILI, sid. 136, förekommer bland pfalziska adeln en släkt Posse
med samma vapen som den svenska släkten.31
Släkten har förgrenat sig i grevliga ätten Posse, nr 51, friherrliga ätten Posse af Hedensund, nr 25, samt
friherrliga ätten Posse af Säby, nr 57, och grevliga ätten Posse, nr 141.
Kristoffer 1443 8/12 stadfästat en dom, som
tillerkände Vadstena kloster densamma2; riddare 14443;
ägde Tuns sätesgård i likan. sn (Skarab.) 1446, då
han s. å. 24/12 mottog ett pantebrev av väpnaren
Nils Bengtsson å åtskilliga gårdar, mest på Dal2;
var i början av konung Karls första regeringstid
(1448) och ännu 1453 hövidsman på Ekholms slott
i Värmland4; riksråd 1450 vid mötet i Arboga och
ännu 14662; erhöll genom byte 1456 13/5 Hagagården
i Såtenäs i Tuns sn av väpnaren Gustaf Bengtsson
mot Bredagården i Tådene sn2 (Skarab.); erhöll
Tab. 1.
Lage Pusa eller Posse, enligt
gamla släktböcker. — G. m.
Kristina Tykesdotter1, dotter
av lagmannen i Värmland
Tyke Eskilsson (sparre över ett
blad), till Välinge, och
Gunhild Torkelsdotter (Barun).
Son:
Jöns Lage Posse; väpnare;
ki
2 Ri:
/ Lit ene re
52 1 5 85714.:
ägde och bebodde Nordhankær
1434 23/6, då han beseglade ett
salubrev2; måste avstå egendomen, sedan konung
1—30 1340. Svenska adelns ättartavlor. VI.
1457 26/5 i förläning Kållands härad och fyra socknar
på Dal jämte alla de kronogods som hustruns
föräldrar där innehaft i pant; deltog på konung Eriks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
