Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lane härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
LA NK HÄRAD.
fladdrade öfver dem. Straxt begynte do då striden oeb slaget blef blodigt,
dock icke långt, men lyktade så, att Gud gaf konungen en herrlig seger,
och der föllo 150 af Simons män, af konungens allenast 7. Sverre
vågade dock ieke att förfölja de flyende, i auseende till deras talrikhet och
det omgifvande mörkret; men ban begaf sig pä väg till Konghäll, der
ban bemäktigade sig mycket af deras gods, som voro med Simon (Se
sid. 70.)
Gullmarsberg heter ett stort och vackeit säteri, beläget ej långt från
kyrkan. Innan det fick sitt n. v. namn bette det Dyngia. Rätta
betydelsen at detta namn har gått förlorad: dermed lär hafva betecknats
någon viss del af en byggnad; och af Gisle Sursons saga vill synas som
dermed afsetts "frustugan", "gynaikonitis". Månne det kunde vara samma
ord som donjon, dungeon? ty i franskan och isynnerhet i engelskan finnes
en hel mängd ord af skandinaviskt ursprung. Man kunde dä på den höjd,
der gården ligger, tänka sig en borg ined ett högt torn, som gifvit den
sitt namn, och troligen har at slottet det nästliggande Tunge härad
blifvit uppkalladt Sid. 79 har jag omnämnt att konung Hakon Gamle år 1248
en längre tid härstädes uppehöll sig — märkeligt nog alldeles samma år,
på hvilket jag förlagt händelsen med unge konung Hakon och skön
Valborg. Konungen skaffade sig bär krigsfolk, och krönikan berättar
uttryckligen, att bland dem, som dä kommo till bonoiu. voro de flesta till häst.
Här kan alltså icke vara fråga om Dyngö, ute i skärgården, som vissa
norska historie! vilja; helst det icke heller kan hafva varit angenärnnt för
en konung, att ligga länge till ankars vid ett litet skär ute i öppna
hafvet. Konungens flotta, bestående af 30 fartyg, de flesta för sin tid stora
och präktiga, har legat till ankars här ute pä viken, eller förtöjd invid
land, och ban sjelf med sitt hof bar vistats på Dvnge slott. — Jag har
ock nämnt, att sägner om hans vistelse härstädes blifvit af Ödman
upptecknade : de finnas i en mycket besynnerlig berättelse, hoprörd af flera
andra frän olika tider — att, såsom Holmberg, påstå att Ödman sjelf är
dertill fader är dock förhastadt. — Så här lyder början at Ödmans
Irarn-ställuiug: Vid denna vik lät en fylkeskonung, som het Dynge *), bygga
ett slott, hvilket sedan kallades Dynge slott; jemväl ock eu skans uti ett
högt berg, lika emot Dynge-slott, som hette Holtum ; om det varit
Smör-kulleu eller det berget straxt invid, hvaraf platsen har sitt namn och kal
las Holt, lemnar jag derhän. Och viken kallades icke mera Skredsviken,
utan Dynge-kile, hvarest nu för tiden Gullmarsberg är beläget ... En tid
efter detta, slottets byggnad, blef det krig mellan Sverge och Norge, då
*) Sägner om kungar med namn lika dem af borgar, hvilka de s!U;as anlagt, t. ex. kung
Borre, kung Önne, kung Hitze etc äro yngre tidens påhitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
