Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARSTRAND . 233
och efter vårt samvete icke rättare finna, än att de med rätta förbrutit
lif sitt. Och derföre fälldes af oss alla den dorn, att de skola halshuggas.
Och till bekräftelse härom hänga vi våra insegel lör detta bref. Skrifvit
dag och år som ofvan säges".
Den äldsta fornbandling i stadens arkiv lär vara konung Christofers
privilegier för densamma, daterade Opslo 1442 och så lydande: "Vi
Christofer, med Guds nåde Danmarks, Norges, Sverges, Vendes och Göthes
konung, Pfaltzgrefve vid Rhen ocb hertig i Beyern, göre veterligt, att Vi
af stor, synnerlig gunst och nåde, hafva tagit och undfångit, och genom
detta vårt öppna bref taga och undfå våra älskeliga borgare i Marstrand
och allt deras gods, hjon och tjenare uti vårt kungliga värn, hägn och
beskärmelse. Och utuie vi dem, att hafva och åtnjuta den Birka-rätt, som
andra våra köpstäder i Norge hafva. Item unne vi dem, att de måge
oförändradt köpa och sälja i Bohuslän och Viken, till deras egen
bergning, nödtorft och behof, hvarest och när dem godt synes, på det att de
sig desto bättre berga och förkofra kunna, samt yttermera vara Oss och
riket till gagn. Förbjudande strängeligen alla främmande köpmän och
gäster, att, utan vårt särskilda tillstånd, köpa ocli sälja på landsbygden
i förbemäldte Bohuslän och Viken. Och förbjude Vi, vid vår kungliga
hämnd och vrede, alla, eho de helst vara mäga, men synnerligen våra
fogdar och embetsmän, att förbemäldte våra borgare i Marstrand från
denna vår gunst och nåde hindra eller hindra låta, qvälja, fördröja eller
förorätta, så länge de detta af vår ynnest åtnjuta. Datum etc. etc."
Förbudet för främmande köpmän, att idka handel i länet var
egentligen riktadt mot liansestäderna, hvilkas stora inflytande konungen, i
likhet med sina företrädare, önskade på allt möjligt sätt kriugskära. Men
Christofer var icke den man, som i längden kunde vidhålla en sådan
plan: också lyckades snart nämnde städers fullmäktige, att utverka dessa
privilegiers återkallelse.
Dä danskarne, efter Christofers af Bayern död, utvalde Christian af
Oldenburg till konung, utan de båda andra unionsstaternes hörande, fann
sig Norges likes råd derutaf till den grad förnärmadt i sina rättigheter,
att det samlades på Bohus slott, och der, d. 26 Febr. 1449, utvalde den
svenske Carl Knutsson (Bonde) till konung i Norge. Detta hindrade dem dock
icke, när Christian sedermera affärdade sändebud, begärde att blifva till
konung i Norge antagen, och stämde dem sig till mötes i Marstrand d. 2 Juli
samma år, att lemna honom derå ett jakande svar. Bland undertecknarne
af detta svar står först och främst ärkebiskopen i Trondhjem, Aslak Bolt*)»
*) Denne prelat är äfven känd genom sin "Jordabok," d. v. s. förteckning öfver det
vidlöf-tiga biakopsgodset i Nidaros biskopsdöme, som är upprattad 1428, och en af grundkällorna för
Norges äldre geografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
