Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 ini.anb,
ifrån; de råkades der i sundet ocli slogos; der föll Hroe Hvite och vid
pass trettio män med honom. Evvinder teg allt gods, som Hroe medhaft,
for sedan till Östersjön ocli låg der i viking öfver sommaren 1017.
Med "Haugasund" menas, efter all sannolikhet, det snnd som afskär
de båda s. k. Öfvoröarne från sydvestliga spetsen af Thorsby socken. Nu
för tiden är genomfarten der tillspärrad, genom stenbryggor som der
sammanbinda öarne med fastlandet, men den var förr öppen. Den der
invid belägna gården Höga ("Haugar") har sitt namn efter de flera ättehögar
och stenkummel, som der intill ligga, ocli Kungsholmen har, enligt tradition,
blifvit så kallad deraf att en konung derstädes blifvit dräpen, hvilket
möjligen syftar på Hroe Skialgc. Ty folksägnerna tilldela gerna
konnngati-tel åt hvilken betydande man som helst. Pl. 7 visar en del af sundet,
sedd från Öfverön. 1 bakgrunden, rakt under de i luften sväfvande
hafs-måsarna. ser man en större ättehög, den kallas nu ’Mellom-ängs-högen.’’
Ligger Hroe Skialge i den högen? — det vet ingen; men ingenting
förbjuder att tänka sig det. Ty ehuruväl lians herre, Olof Skötkonung, för
längesedan öfvergått till den christna tron — ban lärer varit Christen
redan vid den tiden då Svolder-slaget stod — så funnos dock bevisligen
bland det svenska hoffofket och kouungeus närmaste rådgifvare hedningar
Var än icke Hroe hedning, så är icke derföre sagdt, att, vid christendomens
antagande här i landet, sådana hedniska bruk och sedvänjor, som icke
voro densamma emot, genast upphörde. Det medgifves att en gammal lag
funnits, som förböd att begrafva christna i högar, d. v. s. i redan
befindt-liga hedniska högar, men detta stadgande tillkom långt efter nu
ifrågavarande tid. Det var lag i landet, att den som, vid andra tillfällen än i
krig, bragte en medmeuniska om lifvet, skulle derom låta underrätta den
fallnes närmaste slägt ocli, som det kallades, rlvsa vigit a bandoin ser,"
angifva sig sjelf såsom dråpare; eljest ansågs hans handling som
nidingsverk. Slägtingarne kommo då och begrofvo den döde, vanligtvis på
stället, der ban fallit; de ansågo sig sedan pligtiga att antingen utkräfva i lag
bestämda böter, så väl af banemannen som af dennes slägt i flera led,
eller ock hämnas den fallne ("vigarf"). Det är icke troligt att Hroes stora
och ansedda slägt lemnat en sä betydande man efter döden utan den
he-dersbevisniug, som då lör tiden ännu ansågs ypperst. Älven har det visat
sig, att de vid Höga belägna jordkullarne innehålla obrända lik och alltså
tillhöra den yngre hednatiden eller begynnelsen af den christna.
En annan hög visar oss pl. 7, pä en udde utskjutande i hafvet,
hvilken dock är sä till vida olik Mcllom-ängs-högen, att den icke består af
jord, utan af sammanförda stenar. Sådana stenkummel äro, synnerligen
i Bohuslän, ganska talrika, men sällsynt är att träffa något orubbadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
