Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungahella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
kosrttxga-hella.
gens fosterbroder, som hade till hustru Gvrid, Gregorius Dagsons syster,
samt af Gyrd lagman och ITavard Kliniug. Konung Hakon tog fartygen
och lät dräpa Gyrd Amundsson och Havard Klining; men Gyrd lagman
tog han med sig och anlände till Konghäll, der han lade till virl "Stikin."
När kouung Inge sporde detta, seglade ban öster ut efter dem och
lade upp i elfvens norra gren. Han utsände spejare, men landade sjelf
med hela sin tlotta vid Hisingen. Han var åtföljd af Gregorius Dagsson,
Erling Skacke, m. fl. höfdingar. Vid återkomsten berättade spcjarne. att.
Håkons flotta låg förtöjd vid "Stikin» uppe vid Konghäll, till ett antal af
omkring trettio fartyg, hvaribland tvenne Östersjöfarare, försedda med
höga kastellcr i förstäfven, lågo ytterst på hvardera sidan. Sedan konungen
rådgjort med sina höfdingar, bland hvilka i synnerhet Gregorius rådde till
skyndsamt angrepp, fortsattes färden uppåt elfven. Men så snart de fingo
Håkons flotta i ögonsigte, höllo de ur strömfåran och lade sig å nyo längs
stranden af Hisingen. Ett näs går der fram. som dolde flottorna för
hvarandra. Konung Inge talade till sina höfdingar och fann dem hågade att
strida, så mycket heidre som de voro fienden öfverlägsna i antal. Endast
Erling, som ansågs för en särdeles klok och erfaren man. hade sina
betänkligheter deremot, förnämligast derföre, att de vid anfallet måste ro
emot strömmen, som isynnerhet vårtiden här är ganska stark. Roddarne,
med ryggarne vände åt fienden, kunde icke i striden deltaga ocb, då
dessutom hvar och en af dem måste bredvid sig hafva en man, som betäckte
honom med skölden, så kunde ej mer än tredjedelen af folket påräknas
till angreppet, nan utbad sig tre dagars betänketid, lofvande att ban
undertiden nog skulle utfinna något råd. Dock trodde många att han
härvid mest leddes af afund mot Gregorius. Men denne sednare och flera
med honom, som fruktade att Hakon skulle slippa undan, tillstyrkte att
ofördröjligen börja striden. Konungen sjelf förklarade sig vilja följa hvad
råd Erling kuude gifva, allenast de ännu samma dag finge släss. Då
tillstyrkte Erling att, en del af flottan skulle kringgå ön, och sedan
ofvanifrån med strömmen drifva ner på Håkons fartyg, och försöka att lossa
dessa från pålarne: i detsamma skulle den öfriga delen af flottan ro upp
och angripa dem från motsatta hållet. Detfa råd vann bifall. Men när,
för att säfta detsamma i verkställighet, en del af Inges flotta lade ut i
strömfåran, blefvo Håkons män dem varse och trodde att de ämnade fly.
De höggo då af gina landfästen och satte efter. Men så snart de hunnit fram
om näset, sågo de hvar resten af Inges flotta låg: de hejdade då farten
och lade in i en liten vik, på norra sidan. Der gjorde de sig redo till
strid, förtöjde sina fartyg längs stranden och sammanbundo dem med
framstammarne utåt elfven. D " ’;on gick upp pä ett af de stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
