Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ån att göra ett uppehåll i sina vanliga sysslor, och öfverlemna sig
åt lättjan och en behaglig overksamhet. Israeliternes lagstiftare
bestämde hvar sjunde dag till hvila; men den stora nationens
styresmän trodde sig båttre förstå saken ocli tilläde åunu tre arbets«
dagar, inan den stora hvilodagen fick infalla. Men detta, liksom
mycket annat som uppkom under Revolutionen, behagade ingén
riktigt: man firade då decad-dagen sällan ensamt, utan gjorde
antingen en hvilopunkt midt i den långa arbetsperioden, eller låt man
Sondagen vederfaras sin gamla rätt; så att man i alla fall fick två
helgdagar i stållet för en. Äntligen upphörde äfven denna nya
inrättning, och den glada Parisboen gick nu att, utan förvirring,
öfver-lemna sig åt sina förströelser.
Utan at beräkna de religiösa bruken, åtskiljer sig i hela
kristenheten Söndagen från sina sex ringare bröder, genom finare spis,
förnämare drågt och mera syssellöJiet; och man kunde liksom
kalla honom Dagarnas Konung, honom, som icke sällan lättsinnigt
slösar bort, hvad desse i anletes svett förvärfvade. Om man på
Lördagen knappt äter sig mått i Paris, så har man om Söndagen en
strussmage, hvartill fält och skog, jord, haf och luft mSste
snm-manskjuta alla sina håfvor. Visserligen kan det vål hånda, att man
derunder får en kaja istället för en kyckling, en koip för en tupp,
och ett visst fyrfotadt’ djur, som icke idisslar men fångar råttor,
istället för en hare eller en kanin, som just icke händer köparen,
men vål den godtrogne fr oss a ren.
Men in^n vi fortfare i denna målning af Söndagen vid
Seine-floden, vilje vi anmärka, att intet enda drag passar på de klasser,
som äro förnäma eller tycka sig vara det. Dessa gens comme il
faut hafva stx söndagar i veckan, och ciå år det billigt att
öfver-lemna pöi>cin den sjunde. Då det nu år mot goda tonen att visa
sig den dagen på ofientliga ställen, så år man tvungen alt draga
tig tillbaka inom sig sjelf, det år inom en öcktn, i sanning
så odtåglig, att nian icke bå-rre kan förinta dessa timmar, ån
genom drömmar och sömn. Och hela lifvet år ju dock icke annat ån
en flykrig orolig diöm! Låioul oss kasta en blick i det rum , der
Sekreteraren hos Hans Excellenz, Ministern N *, redan bortsofvit ärra
timmar. Klockan är 11 — med en gräslig gäspning sliter han
tillbaka sänggardinen för att se efter, hurudant vädret år. Han ön- ,
skar i hemlighet, att det måtte regna; ty annars kunde han komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
