Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyra bref till Svenska Minerva (mot Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
melankoliska fantasier. Då man muntligen kan kalla mig
orättvis, immoderat, påflugen – hvad skall icke då ske
skriftligen? Groda tant! Öfvergif mig icke i nödens stund!
Blif min åskledare mot blixten, min paraply mot regnet –
korteligen – mitt allt i allom under hela slaskvädret!
Efter dessa preludier kan jag rycka ett par steg
närmare mitt ämne.
Förflyttom således scenen – uppskjutom det ej,
påskyndom det snarare – till svenska akademiens
sessionsrum. De kungliga, riksens ständer, akademiens ledamöter
och Stockholmsboarna.
"Klokrådiga thussar och långsläpfagra thussinnor" –
hafva alla intagit sina platser, äfvensom herr Agardh.
Denne har redan börjat sitt inträdestal, har deruti, enligt
gammal, högloflig sed, påstått sig vara en stackare, i hopp
att på sistone blifva motsagd af direktören, ett hopp, som
ännu aldrig blifvit besviket. Orationen fortgår,
vältalighetens vallmoångor sprida sig i det höga gemaket. På
läktaren sitter man i nåder och gäspar, i salen sitter man
i underdånighet ooh somnar. Talet slutar, auditorium
vaknar, Tegnér harangerar sin vän Agardh på följande sätt:
»Välkommen bland oss, fast ej mer som förr
Den plats du intar aktas högt af alla,
En tron i ordets eller sångens verld,
Ett domarsäte utan jäf och villa.
Det är väl mycket lögn inom så få rader. Jag nyttjar
ordet lögn, emedan tant, oaktadt min ödmjuka förfrågan,
icke behagat upplysa mig om identiteten af dikt och lögn,
och emedan mitt eget förstånd är otillräckligt att inse
denna identitet.
När var det, som en plats i svenska akademien blef
allmänt aktad? Yar det då Kellgren skref "Foglarnes
Vitterhets-akademi" [1], eller då Polyfem plockade "makalösa
skönhetsblomster i den sannfärdeliga smakens örtagård," eller
då första Markalls-natten, lik en olycksbådande komet,
sträckte sin svans öfver ingången till Sysis’ håla[2]? Eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
