- Project Runeberg -  Skönhet för alla : Fyra uppsatser /
50

(1913) [MARC] Author: Ellen Key - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Skymningsbrasan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eldsken för ögonens skull; förbud dem man gjorde väl i
att överträdal Ty om än ögonen ledo en smula — vad
vann icke fantasien av denna läsning framstupa vid brasan,
vars flammor lekte över Andersens Eventyr eller
folksagorna eller Snorre Sturlason och vars röda glöd manade
fram syner av de blodiga böljorna vid Svoldem och
Hjör-ungavåg!

Intet lantbarn glömmer väl n&gonsin den stora dag,
då man för första gången fick elda i barnkammaren; hur
man sprang till själva vedbacken efter veden; hur man
tiggde de torraste spingstickor; hur man tillgrep en hel
bunt svavelstickor, och tände, njutande syskonens häpnad,
de, som ännu voro strängt förmanade att icke leka med
elden. Ingen minister kan med mera oro motse voteringen
om en kabinettsfråga, än en dylik sexåring om den nytända
brasan skall ta sigl

När sedan den ålder kommit, då man icke längre
är liten men ung, huru drömmas ej just vid brasan de
finaste, skäraste drömmar om lyckan vid egen härd! Och
huru ofta ha ej sedan under alla åldrar tårar torkats i
brasans sken; huru klart har man icke vid dess ljus
blickat in i de dolda gömslena av sin egen eller en annans
själ! Huru många rika minnen ha ej genom brasans
trollmakt blivit frambesvurna!

Man vet icke riktigt vad en brasa är, om man ej
firat skymning* invid en dylik, som flammat ur spiseln i
någon gammal bondstuga eller prästgårdssal eller kanske
allra helst i en herrgårdssalong, en brasa, vars sken
fladdrande lekt över de träpanelade väggarna, belyst de
mörknade familjeporträtten, glindrat i ljuskronornas prismor,
kallat fram ur halvskymningen alla röda färgstänk i de
gamla broderierna, all förgyllning på de antika stolarna
och uppfört fantastiska danser i det höga taket. Under
tiden måste en kvinnlig familjemedlem av en föregående
generation berätta — på det äkta konstnärliga, stilla sätt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 22:54:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekskonhet/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free