Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Skönhet i hemmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemmet! En kvinna skulle i stället gagna och glädja
världen mera, om hon sove bort de timmar, hon på detta
rysliga svagsinne använder — för att icke tala om huru
mycket bättre hon skulle bruka den genom att promenera
eller läsa en bok. Och detsamma gäller ännu om nio
tiondelar av alla de små tingestar av plysch, kläde,
stramalj, dem man broderar med silken eller guldtråd, liksom
de flesta små trä- och lädersaker, dem man nu glödritar
eller målar, skär ut eller pressar. De bli visserligen
vackrare än de gamla skräpsakerna, men icke ett grand mer
nyttiga. Också de kunna således endast tillkrångla och
överfylla men icke försköna hemmet, eftersom de varken
ha den verkliga konstsakens eller den verkliga
nödvändighetssakens berättigande.
Men som sagt, i det stora hela har dock en
förbättring inträtt. Man upptäckte först hela rikedomar av vackra
dekorativa motiv och arbetssätt i allmogens gamla vävnader,
sniderier och konstsömnader. Och småningom utvecklades
intrycken av allt detta till den nuvarande, högt stående
kvinnliga svenska konstslöjden. Även i landsortens hem kan man
nu få se verkligt konstnärliga handarbeten. Tyvärr tillverkas
i många slöjdskolor — liksom under handarbete och slöjd
i många skolor och arbetsstugor — en mängd föremål,
vilka äro lika fula som oändamålsenliga. Och även när
detta ej är fallet, bli alstren av konstslöjden ännu sällan
sammansmälta med hemmets övriga anordningar utan av-
sticka ofta mot en smaklös omgivning. Ty få kvinnor
förstå ännu att behandla ett rum — eller en dräkt — som
en helhet, där intet bör finnas som blott är enstaka
vackert, utan där färger som former böra verka i samklang;
där huvudsaken bör framhävas och bisakerna, om än så
vackra, underordnas; där alla enskildheter böra samverka
harmoniskt; där man ena gången förstår att nå en verkan
genom att fylla ett tomrum, en annan gång genom att
icke fylla det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
