Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Petersburg - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverproducerar, och folket är alltjämt fattigt,
efterblifvet, rått — trots en artificiell, ihålig
ekonomisk kraftutveckling.
Marxisten Tugan-Baranowskij ser förloppet
ljusare. Alltsammans är för honom den
nödvändiga vägen till det helas socialisering. Sedan
hemindustrien gått under, det lilla jordbruket gått
under, befolkningen proletariserats o. s. v. skall,
menar han, den stora nydaningen kunna äga rum!
Och det är på denna man arbetar i
Ryssland bland ungdomen och bland arbetarna. En
omfattande socialistisk rörelse genomtränger i
denna stund hela det ryska samhället, och det
är i detta afseende jag framför allt ville rikta
uppmärksamheten på de ryska förhållandena.
Den ryska arbetarrörelsen började från
arbetarnas sida egentligen först 1896, när 30,000
väfvare i Petersburg strejkade för att erhålla
löneförhöjning, hvilket äfven lyckades. En annan
medelbar följd af denna strejk var 1897 års lag om elfva
timmars maximalarbetsdag. Men strejker, med
dem följande förvisningar och fängslingar, fortgå
alltjämt. Under fjolåret pågick en strejk, äfven
den omfattande 30,000 arbetare. Den kväfdes
med polismakt. I Warschau t. ex. uppsattes
anslag att hvarje arbetare, som ej innan afton
upptog arbetet, skulle sändas ur staden.
Arbetarna lödo icke. Då jagades de samman med
kosackpiskor och gevärskolfvar, fängslades eller
sändes till trakter där arbetsbrist rådde, eftersom
fängelserna inte räckte att stoppa in alla i!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
