Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vitriolblyerts ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1418
Vitriolblyerts—Vivus
(grön vitriol) och zink (vit vitriol). —
Vitriololja, svavelsyra. — Vitriolesce’ra,
förvandla till vitriol. — Vitriolisatio’n,
förvandling till svavelsyra; blandning med
svavelsyra.
Vitriolblyerts, se Anglesit.
Vitriol double, fr. (L vitriå’l dobl), dets. som
Adlervitriol (se d. o.).
Vitrome’ter, Vitrotypi’, se under Vitrum.
Vitrost, hot.j se Albugo.
Vitrot, bot., se Triticum
Vi’trum, lat., glas. — V. antimo’nii,
antimon-glas (se d. o.). — V. plu’mbi, bly glas. —
Vitrome’ter (av gr. me’tron, mått), fys.,
glasmätare, strålbrytningsmätare. —
Vi-trotypi’, konsten att frambringa
ljusbilder på glas; en dylik ljusbild.
Vitrö’s, se under Vitrificera.
Vits, se Vitz.
Witsch, ry., en ändelse, som i
sammansättningar har betydelsen son, t. ex.
Iwano-witsch, Iwans son.
Vitsenap, hot., se Sinapis.
Vitsidingen, zool., se Lagenorhynchus.
Vitsippa, bot., se Anemone.
Vitsötväppling, bot., se Melilotus.
Vi’tta, lat., en yllebindel, som i det gamla
Rom bars kring huvudet av präster,
skalder och supplikanter; ett slags huva, som
blott ärbara kvinnor fingo begagna. —
Vitta’tus, fem. Vitta’ta, person, som var
berättigad att bära någon av nämnda
huvudbonader.
Wi’tten 1. Wittenpfennig, ty., eg. vit
penning; förr ett hanseatiskt silvermynt =
4 Pfennige; ett gammalt svenskt
skiljemynt = skilling.
Vitterfolket (besläktat med vättar, se d. o.),
i norrländsk folktro motsvarighet till
älvorna, "de underjordiska". Ofta
om-nämnes i sägnerna en kvinnlig varelse,
Vitran 1. Vittran, som påminner om
skogsfrun 1. huldran. I Norge motsvaras
vitterfolket av Huldrefolket.
Witticheni’t, miner., röd kopparnickel.
Vitti’iier 1. Viti’ner {po. wicina),
grundgående båtar på Weichsel och Njemen,
som efter slutad resa säljas som virke.
Vitt inte {lat. ni’hilum a’lbum), kem.,
zink-vitt.
VittoVio och Vitto’ria, den italienska formen
för Viktor och Viktoria (se d. o.).
Vittran, se Vitter folket.
Vittring, jaktt., det ämne, som ger ett djur
dess karakteristiska, för hunden lätt
spårade lukt.
Vittåtel, bot., se Aira.
Vitupere’ra {lat. vituperaWe), tadla, banna.
— Vituperatio’n {lat. vitupera’tio), tadel.
Vi’tus, latinskt mansnamn (av vi’ta, liv),
munter, livlig. Buret av ett helgon. På
tyska Veit (se d. o.), på italienska Gui’do,
på franska och engelska Guy (se d. o.).
Vitz {ty. Witz), ordlek, ordkvickhet. —
Vi’tzare, person, som säger vitsar,
vits-makare.
Wi’tzlipu’tzli, aztekernas krigsgud.
Vitåbildningar, Vitålera, Vitåsand, geol,
äldre namn på den kvartära inlandsisens
smältvattensavlagringar.
Vi’va, se Vivus.
Vi’va, bot., se Primulq.
Vi’va, se Évviva.
Vivace, ital. {1. -va’tje), tonk., livligt. —
Vivacissimo (/. -tji’ssimå), mycket livligt.
Vivacite’t {lat. viva’citas), livlighet.
Vivandier, Vivandière, se under Vivre.
Viva’rium (av lat. viva’rius, som avser
levande djur), benämning på ett
kombinerat terrarium och akvarium.
Vi’vas, se Vivat.
Vi’vas, cre’scas, flo’reas!, lat., må du leva,
växa och blomstra.
Vivasvant, sanskr., den strålande, ind. myt.,
benämning på solguden.
ViVat, lat. {ital. vi^va, evvi’va, fr. vive), leve
(han, hon, det), hell! — Vi’vant, leve de!
—• ViWas, leve du!
ViVa vox m. fl., se under Vivus.
Vive, fr. {1. vivv), leve! Jfr Vivat. — V.
Tempereur, se under Empereur.
Vi’ver, se Vivre.
Vi’vere milita’re est, lat., att leva är att
kämpa, livet är en kamp. {Seneca.)
Viveur, se Vivör.
Viviani’t, miner., ett av vattenhaitigt
järnfosfat bestående mineral.
Vi’vica, nylatinskt kvinnonamn (av lat.
vi’-vus, -a, -um, livlig, munter).
Vivifikatio’n {lat. vivifica’tio, av vivifica’re,
göra levande, uppliva), levandegörelse;
upplivning. — Vivifia’nt, livgivande;
upplivande.
Vivi’para, lat. (av vi’vus, levande, och
pa’-rere, föda), pl, bot., växter, som förete
vivipari (se d. o.); zool., djur, som föda
"levande ungar", d. v. s., hos vilka
fosterhinnorna brista före framfödandet.
Vivipari’, bot., groning av frön, innan dessa
fallit från moderplantan. —• Falsk
vivipari, bildning av groddknoppar i
blomställningar.
Vivi’parum, bot. (som föder levande ungar),
med groddknoppar.
Viviseke’ra, se under följ. ord.
Vivisektio’n (av lat. vi’vus, levande, och
se’c-tio, snitt), experiment och operationer på
levande djur i vetenskapligt syfte. —
Vivi-seke’ra, anställa vivisektion. —
Vivise’k-tor, person, som utför vivisektion.
Vi’vitur pa’rvo be’ne, lat. ordspr., man kan
leva gott med litet.
Vi’vo, ital., tonk., livligt.
Vi’vos vo’co, etc., se under Vivus.
Vivre, fr. {1. viVvr; sv. uttal: viVer), föda;
livsuppehälle, levnadskostnader. —
Vivandier (/. -vangdie’), marketentare. —
Vivandière {1. -vangdiä’r), marketenterska.
ViVus, fem. Vi’va, neutr. Vi’vum, lat. {ital.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
