Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sustentera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sustentera—Svante
1283
Sustente’ra {lat. su8tenta’re), understödja,
underhålla. — Sustentatio’n, understöd,
underhåll.
Su’stine et a’bstine, lat., fördrag och försaka!
Susu, se Mandenga.
Suta’n, se Soutane.
Sutare, Lindare, Skomakare, zooL, en
karp-fisk, Ti’nca vulga’ris.
Sutasch, svensk form för Soutage (se d. o.).
Sutene’ra (fr. soutenir), underhålla,
vidmakthålla; understödja, försvara;
uppehålla sig, hålla sig uppe. — SutenöV, man,
som mot betalning underhåller och
skyddar en lösaktig kvinna.
Suterrä’ng, svensk form för souterrain (se
d. o.).
Suto, basutonegramas språk.
Su’tor, lat.y skomakare.
Su’tra, sanskr.y eg. rättesnöre, regel, råd;
hinduernas heliga bok, som innehåller
sedelära och religiösa föreskrifter.
Sutt, bot.y se Plantago.
Suttie’h, sanskr., hinduisk änka, som
frivilligt låter bränna sig jämte sin mans lik;
själva denna handling.
Suttung, nord. myt., en jätte, som i mansbot
för sin fader av dvärgarna Fjalar och
Galar fått skaldemjödet. Jfr Gunlad.
Sutu’r (lat. sutura, av su’ere, sy), anat., söm,
sammanfogning. — Sutu’ra corona’lis 1.
corona’ria, anat., kronsömmen mellan
pann- och hjässbenen. — S. fronta’lis, den
ännu ej förbenade pannbenssömmen. —
S. incisi’va, sömmen mellan överkäkens
sidodelar och mellankäkbenet. — S.
lam-boide’a, "lambdasömmen", mellan
nackbenet och hjässbenen. — S. sagita’lis,
pilsömmen, mellan hjässbenen. — S.
squa-mo’sa, mellan tinning- och hjässbenen.
Su’um cui’que, lat., var och en sitt 1. vad
honom tillkommer. — Su’us cuique mos,
envar har sin sed.
Suursaari, fi. (1. su^rsari), finska namnet på
Högland,
Suveni’r (fr. souvenir), minne, hågkomst;
minnes- 1. vårdtecken.
Suverä’n (fr. souverain, av lat. supre’mus,
den högste), högstrådande, oinskränkt;
den högstrådande; regerande furste. —
Suveränite’t (fr. souveraineté, lat.
sii-Vre’ma pote’stas), överhöghet,
maktfullkomlighet ; en stats fullkomliga
oavhängighet av andra stater.
Suzerain, fr. (1. sysörä’ng), överlänsherre.
—■ Suzeränite’t, överlänsherreskap,
sammanfattningen av de rättigheter, som en
suverän stats härskare äger över en
halvsuverän stat.
Suzuribako, jap., ofta praktfulla skrin för
skrivmaterial, vilka fordom hörde till den
bildade japanens oundgängliga
utrustning.
s.v., förk. för sydväst] för lat. salva venia,
med förlov.
Svabb 1. Svabel (ty. Schwabber), sjöv., en av
kabelgarn förfärdigad kvast. Jfr Mopp.
Svada (av lat. sua’da, övertalningskonstens
gudinna), ordflöde.
Svadecism (1. -detji’sm, av sanskr, sva, egen,
och deca, land, trakt), nationell
reformrörelse i Indien i början av 1900-t.
Svadilfare, nord. myt., ett jättehäst, fader
till Sleipner.
Svafner, nord. myt., ett av Odens binamn.
Svaj, sjöv., ett fartyg, som ligger så att det
kan svänga efter vind och ström, ligger
på svaj.
Sval, nord. myt., en från Hvergelme
strömmande underjordisk flod.
Svalbard, numera officiella namnet på
Spetsbergen.
Svalin, nord. myt., solgudinnans sköld.
Svaljord (av norrländska sval, grässvål),
norrländsk beteckning för åkerjord, som
ligger i gräsvall.
Svallgrus, geol., av havsvågor bearbetat
morängrus.
Svallkött, med., granulationsvävnad i
överflöd.
Svalor, zool., se Chelidon, Hirundo och
Ri-paria. Jfr Apus.
Svalting, bot., se Alisma.
Svalört, bot., namn på Ranunculus ficaria.
Svampatropi’n, kem., ett gift i flugsvamp.
Svampdosa, liten dosa, innehållande en
svamp med luktvatten. Toalettartikel för
damer under 1600- och 1700-t.
Swampies, eng. (1. soå’mpis), en indianstam.
Swamping, eng. (1. soå’mping, av swamp,
sänka, överväldiga), massinsättning av
nya medlemmar i en församling för att
bryta majoritetens motstånd.
Svampkol (lat. carbo spongiæ), framställes
genom förkolning av tvättsvamprester.
Användes till avfärgningskol.
Swamps, eng. (1. soå’mps), sumptrakter.
Svanar, zool, se Cygninæ och Cygnus.
Svanbergi’t, miner., ett slags
kalknatronfos-fat och sulfat.
Swanboy, eng. (1. soå’nnbåj), ett slags mjukt
och fint ylle- 1. bomullstyg.
Svanen (lat. Cy’gnus), astr., stjärnbild på
n. hemisfären.
Svanen från Avon, binamn på skalden
Shakespeare.
Svanesång, poetisk beteckning för en skalds
avskedssång till liv och dikt.
Svanhals, trädg., en päronsort.
Svanhild, fornnordiskt kvinnonamn (av
hildr, strid); nord. myt., Iduns moder.
Svanjungfrur, nord. myt., benämning på
val-kyriorna, som troddes kunna anta
svanhamn.
Svanriddaren, huvudpersonen i en saga från
trakterna kring nedre Rhen, sedermera
identifierad med Parcifals son, Lohengrin.
Svanssnigel, bot, se Vulpia.
Svante, fornsvenskt mansnamn (av svan 1.
av sven, ung man, yngling).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
