- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1211

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Signatur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Signatur—Sileneæ

1211

nationella signalboken, ett av de flesta
handelsmarinema antaget signalbrev.

Signatu’r, Signatä’r m. fl., se under Signum.

Si’gne 1. Signy, fornnordiskt kvinnonamn
(av sigr, seger, och ny, nymåne). Jfr
Hagbard,

Signe’ra, Signe’t m. fi., se under Signum.

Signeri’ (av lat. signum, tecken), eg. "göra
korstecken"; besvärjelse, vidskepligt bruk
o. d.

Signifie’ra {lat. significa’re), tillkännagiva,
antyda, beteckna. — Signifikatio’n,
betydelse, mening; tillkännagivande. —
Signifikativ, Signifika’nt 1. Signifia’nt, som
noga betecknar; betydelsefull;
uttrycksfull.

Signore, ital. (1. sinjå’re), herre. — Signora
(L sinjå’ra), fru, fröken. — Signoria (Z.
sinjåri’a), herrskap; i tilltal: härlighet
(t. ex. vo’stra signoria, ers härlighet);
under medeltiden den venezianske dogens
ministerium. — Signorina {1. sinjåri’na),
fröken, ung dam.

Si’gnum, pl. Si’gna, lat., tecken, kännetecken.
— Signum exclama’ndi, se under
Excla-mera. — S. interroga^ndi, frågetecken. —
S. repetitio’nis, återupprepningstecken
(:,:). —■ Signatu’r (lat. signatu’ra),
beteckning; namnteckning; författarmärke
i form av initialer, ett förk. namn 1. d.
(jfr Psevdonym); påskrift (på
apoteksflaskor etc.); tonk., generalbasens siffror
och tecken (#, b, ^ etc.). — Signatu’ra
re’-rum, lat. (tingens kännemärken),
utmärkande egenskaper hos läkemedel, vilka
enl. gammal tro genom sin likhet med
kroppsdelar, sjukdomstecken o. d. skulle
förråda deras spec. kraft att bota vissa
sjukdomar. — Signatä’r (fr. signataire),
undertecknare av ett fördrag. — Si gnat
ärmakter, stater, som undertecknat ett
fördrag. — Signe’ra (lat. signa’re), teckna,
beteckna; underteckna. — Signeri’ (av
verbet signa, ty. segnen), besvärjelse. —
Signe’t (mlat. signe’ttim), sigill; stamp,
varmed man påsätter ett insegel. —
Signes-tur, se Detur, signetur.

Signy, se Signe.

Sigrdriva (Segerdriva), nord. myt., en
val-kyria.

Si’grid 1. Si’ri, fornnordiskt kvinnonamn (av
sigr, seger, och red 1. rid, benägen,
redobogen, villig). Buret av Erik Segersälls
maka med tillnamnet Storråda och
lagman Bengt Magnussons hustru med
tillnamnet den fagra.

Sigrma’l, segerlön.

Si’grun, nord. myt., en valkyria, Helge
Hun-dingsbanes älskade, som säges hava haft
en föregående livsform under namnet
Svåfva och en efterföljande under
namnet Kära.

Si’gsten, fornnordiskt mansnamn (av sigr,
seger, och steinn, sten).

Sigt, se Sikt.

Si’gtryg 1. Sigtrygg, fornnordiskt
mansnamn (av sigr, seger, och tryggr, säker,
trygg).

Sigtväxel, se Siktväxel.

Si’gune, astr., en av småplaneterna.

Si’gurd, fornnordiskt och forntyskt
mansnamn, svenskt, norskt och danskt
konunganamn = Sigvard (se d. o.). —
Sigurd Fa’fnesbane, nord. myt., Nordens
mest frejdade sagohjälte, uppkallad efter
den av honom dräpte draken Fafne (se
Fafne). Sedan han äktat konung Gjukes
dotter, Gudrun, bragtes han om livet på
anstiftan av valkyrian Brynhild, hans
förra trolovade, som åt honom fött dottern
Åslög. — Sigurdsristningar,
bildframställningar av sagan om Sigurd
Fafnes-bane.

Si’gvald, fornnordiskt och forntyskt
mansnamn (av sigr, seger, och vald, välde,
makt, våld).

Si’gvard, fornnordiskt mansnamn (av sigr,
seger, och värd 1. varör, vård, värn,
beskydd).

Si’gyn, nord. myt., Lokes hustru, som i en
skål uppsamlar giftet av den över hennes
fängslade make upphängda ormen.

Sihetfernissa, se Semecarpus.

Sihr, se Ser.

Sika’ner (lat. sica’ni), Siciliens urinvånare.

Si’kel (hebr. scheke’l), vikt och mynt hos de
gamla hebréerna.

Si’kher (av sanskr. sikhsha, lärjunge), ett av
hinduen Nanak (d. 1538) stiftat indiskt
religionssamfund, vars lära är en
blandning av muhammedanism och
brahman-ska trossatser.

Sikkimi’n, farm., se Stjärnanis.

Siko’ria, annan form för cikoria (se d. o.).

Siksläktet, zooL, ett släkte laxfiskar,
Core’-gonus.

Sikt (t^. Sicht), handelst., uppvisning av en
växel. Jfr Kort sikt. Lång sikt. —
Sikt-växel, en växel, som betalas vid
uppvisandet.

Siku’ler, ett italiskt folk på Sicilien.

Si’laus selinoi’des, hot., ängssticka, sällsynt
skånsk umbellat. .

Silbergroschen, förr ett preussiskt
skiljemynt av silver = ungefär 9 öre. Jfr
Thaler.

Sile’n (gr. Seileno’s 1. Sileno’s, lat. SiWnus),
gr. myt., Dionysos’ fosterfader och
ledsagare, ofta framställd skallig, drucken
och ridande på en åsna. — Sile’ner,
gruppnamn för demoner av Silens typ i
Diony-sos följe.

Sile’ne, hot., glim, växtsläkte tillhörande
fam. Caryophylla’ceæ. — S. aca’ulis,
fjäll-glim. —• S. noctiflo’ra, nattglim,
välluktande mot natten. — S. nu’tans, backglim.
— S. veno’sa, tarald. — S. visca’ria,
klibblim.

Sile’neæ 1. Silena’ceæ, bot., underfamilj av
fam. Caryophylla’ceæ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/1223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free