Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Ripresa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ripresa—Rival
1143
svar; fäktk., efterstöt, motstöt. —
Ripo-ste’ra, svara kvickt och hastigt; fäktk,,
giva efterstöt, under det man parerar.
Ripre’sa, ital, tonk. — Repris (se d. o.);
metr., ett slags stanser (se Stans).
Rips (av eng. rib, revben), ett slags tyg med
upphöjda ränder. — Ripspiké, randig
bom-ullspiké.
Riptjäder, zooL, en korsning mellan dalripa
och tjäder.
Ripua’rier (av lat. ri’pa, strand), eg.
strand-bebyggare; romarnas benämning på de
franker, vilka bodde på ö. stranden av
Rhen.
Ripvide, bot., se Salix.
Ripört, bot., se Chamæorchis.
Rire, Le, fr. (1. lö rir), "skrattet", känd
fransk skämttidning, grundad 1894.
Ris, se Oryza sativa.
Ris {mlty. ris, urspr. av arab. rizma,
pap-perspaeke), enhet för pappersräkning.
Svenskt ris innehåller 500 ark, engelskt ris
480 ark.
R. I. S. A., förk. för lat. Roma’ni impe’rii
se’mper auctor, alltid vidgare av
romerska riket (fordom tillägg till tyska
kejsar-titeln).
Risali’t (ital. risalto), byggn., framsprång.
Riscontro, ital. (1. riskå’ntrå), reskontra (se
d. o.).
Ris de veau, fr. (1. ri dö vå), kokk., kalvbräss.
Risen 1. Riset, äldre, folklig benämning på
engelska sjukan o. a. barnsjukdomar.
Risenti’to, ital., tonk., livligt, uttrycksfullt.
Risfodermjöl, kraftfoder av
avfallsprodukter vid polering av ris.
Ri’shi, ind., "siare", vis och helig man; namn
på de av Brahma först skapade väsendena.
Ri’sico, ital., Risque, fr. (1. risk), risk, fara,
våda, äventyr. — Riska^bel (fr. risquable),
äventyrlig, vådlig. — Riske’ra (fr.
risquer), våga, äventyra, sätta på spel.
Ri’ska, se Lactarius deliciosus.
Riska’b€l, Riske’ra, se under Risico.
Riskli, skalavfall vid polering av ris. Som
fodermedel värdelöst. Jfr Risfodermjöl.
Riskoiitre’ra = Skontrera (se d. o.). —
Ris-ko’ntro — Rescontra (se d. o.).
Riskor, bot., se Lactarius.
Risolu’to, ital., tonk., beslutsamt. —
Risolu-ti’ssimo, mycket beslutsamt.
Risorgimento, ital. (1. risårdjime’ntå),
"uppvaknande", benämning på perioden 1750
—1870 i Italiens historia. Jfr
Rinnova-mento.
Riso’rius mu’sculus, lat., anat.,
skrattmuskeln.
Risotto, ital. (1. -å’ttå), en italiensk
risgrynsrätt.
Rispapper, framställes i Kina av märgen ur
en aralieväxt, Tetrapo’nex papy’rifer, i
Japan av växlande material (i form av
tätt silkespapper).
Rispo’sta, ital, svar; tonk., en
huvudstämman efterhärmande stämma.
Risque, se Risico.
Rissel, grovt såll.
Rissole, fr. (1. -såll), namn på ett slags små
kött- 1. fruktpastejer.
Rissla, en i Norrland bruklig åksläde.
Rist, se Hrist.
Ristorne’ra (fr. ristorne av ital. ritorus),
handelst., rätta en oriktigt införd post;
återkalla en tagen assurans. — Risto’rno,
rättande av en oriktigt införd post;
åter-kallelse av en tagen assurans.
Ristre’tto, ital., handelst., huvudinnehållet
av en räkning; billigaste priset på en vara.
Ri’sum tenea’tis, ami’ci, lat., vänner, kunnen
I hålla eder från skratt? (Horatius.)
Ri’sus, lat., skratt. — R. sardo’nius,
sardo-niskt skratt (se d. o.).
Risvegliato, ital. (1. risvelja’tå), tonk.,
muntert, livligt.
Risvin, se Saké.
rit., förk. för ritenuto (se d. o.).
Rit (lat. ri’tus, bruk, ordning),
kulthand-ling, kyrkobruk, religiös ceremoni.
Rita, sanskr., "den rätta ordningen", den
kraft, som upprätthåller världsordningen.
Ritarda’ndo 1. Ritarda’to, ital., tonk.,
dröjande, småningom långsammare.
Ri’te, lat., på behörigt sätt, lagenligt, riktigt.
Ritenu’to, ital., tonk., återtiållet, långsamt.
Riti, ind., svulstig poetisk stil.
Ritorne’ll (ital. ritornello), tonk., för-,
mellan- 1. efterspel i sångstycken; diktk.,
ett slags små italienska folkvisor.
Rito’rno = Ristorno (se d. o.).
Ritschliani’sm, teoL, kyrklig riktning som
anslöt sig till A. Ritschl i en mot metafysik
och mystik avog totaluppfattning av
kristendomen.
Ri’tter, ty., riddare; i Österrike titel för
medlemmar av högadeln.
Ritra’tta, ital., hayidelst., återväxel. Se vid.
Ricambio.
Ritua’1, Ritualmord, Rituali’sm, Rituali’st,
Ritue’ll m. fl., se under följ. ord.
Ri’tus, lat., bruk, ordning;
kyrkogudstjänstordning, kyrkobruk. — Ritua’l, den
stadgade ordningen för kyrkogudstjänsten och
kyrkliga förrättningar av annat slag;
mässbok. — Ritualmord 1. Ritue’llt mord,
mord, utfört på bekännare av en annan
religion i syfte att bruka blodet till oifer
1. d. — Rituali’sm, överskattning av
ritualen, fasthängande vid yttre religionsbruk;
även = Puseyism (se d. o.). — Rituali’st,
kännare av kyrkobruk; anhängare av
ritualismen. — Ritualisti’k, läran om
kyrkobrukens anordnande. — Ritue’ll 1.
Ritue’1, som hör till ritus.
Ritusamha’ra, ind., "årstidernas växling",
ett indiskt diktverk.
Ritzaus byrå, dansk telegrambyrå,
grundlagd i Köpenhamn 1866.
Riva, bot., se Asperugo.
Riva’l (av lat. riva’lis, eg. en person, som
äger en bäck [lat. rivus^, tillsammans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
