Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rekyl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1122
Rekyl—Relief
forderlig sak; tillbehör, förnödenhet. —
Rekvisitö’r, person, som anskaffar
erforderliga tillbehör (t. ex. vid en teater).
Reky’l {fr. recul), krig sk., tillbakastudsning
vid avlossandet av ett skott (om eldvapen).
— Rekyle’ra, återstudsa. — Rekylarbete
1. Rekylenergi, krigsk., den rörelseenergi,
det rekylerande systemet har, då
projektilen lämnar ett eldvapens mynning. —
Rekylbana, krigsk., den glidbana, på
vilken eldröret å en artilleripjäs rekylerar
och åter föres fram. — Rekylfjäder,
krigsk., fjäder, som å artilleri pjäser har
till uppgift att åter framföra eldröret
efter rekyl. — Rekylgevär, krigsk.,
automatgevär, vars mekanism sättes i
funktion genom rekyl hos pipan. —
Rekylhastighet, krigsk., den hastighet rekylen
äger i det ögonblick, då projektilen
lämnar mynningen å en artilleripjäs. —
Re-kylhämningsinrättning, krigsk., de inre
rekylhämningsmedlen å ett eldvapen. —
Rekylhämningsmedel, krigsk., medel att
hämma rekylen å ett eldvapen. De äro i
allm. av hydraulisk natur. — Rekylkil,
krigsk., kilar, som sättas under lavetten
på en artilleri pjäs för att hämma rekylen.
— Rekylmantel, krigsk., cylindriskt
stålrör, som omsluter eldröret på en
artilleripjäs 1. pipan på kulsprutor och gevär och
som styr dessas rekyl. — Rekylmätare,
apparater för mätning av rekylen hos
eldvapen. — Rekylpistol, automatisk pistol,
vars mekanism bringas att fungera genom
rekylen hos pipan.
Relabe’ra {lat. rela’hi), återfalla.
Relàche, fr. {1. röla’sj; av lat. la’xus, vid,
slak), rast; uppehåll, vila. — Relàchement
{1. rölasjöma’ng), nedspänning, slakhet,
slapphet; mildring, lindring. —
Rela-che’ra, nedspänna, göra slak; släppa efter,
efterskänka.
Relais, fr. {1. rölä’; av rélayer, avlösa i
arbete), hästombyte; kem., förlag, recipient.
Se vid. Relä. — Relais-hästar,
ombyteshästar, hållhästar.
Rela’psus, lat., återfall; person, som
återfallit (i synd 1. kätteri).
Rela’ta re’fero, lat., jag berättar vad som
blivit mig berättat (underförstått: jag
ansvarar icke för sanningen). Latinsk
version av Herodatos’ grundsats om
historieskrivningen.
Relate’ra {fr. relater, av lat. reWtus,
berättad), berätta, förtälja. — Relatio’n,
förhållande; beröring, förbindelse;
bekantskap, person, som man umgås med;
berättelse. — Relationer, inflytelserika [-]jekant-skaper,-] {+]jekant-
skaper,+} gynnare. — Relationsbegrepp,
begrepp vilka utsäga en viss relation, t. ex.
höger, fader, orsak. — Relationslagar,
psyk., lagar, som gälla förhållandet mellan
olika psykiska funktioner.
Relati’v {lat. relati’vus), som hänför sig till
1. är beroende av något annat (jfr Abso-
lut) ; som är underkastad
föränderlighetens lag. — Relativ folkmängd,
folkmängdstäthet. — Relativa primtal, se
Primtal. — R. pronomen, språkv.,
hänförande pronomen, pronomen, som
hänföra sig till någon 1. något. — R.
äktenskapshinder, jur., hindra en person blott
att gifta sig med viss annan person.
Absoluta äktenskapshinder, hindra en person
att överhuvudtaget gifta sig. — Relati’vt,
jämförelsevis; i förhållande till. —
Rela-tivi’sm, fil., den åsikten att all kunskap
1. all värdesättning är grundad på
tillfälliga relationer mellan elementen ur vår
erfarenhet och saknar allmängiltig
karaktär. — Relativi’stisk, kallas relativismens
uppfattning. — Relativite’t, egenskapen
att vara relativ. — Relativitetsteori’, fys.
Den speciella relativitetsteorien antager
att ingen absolut rörelse utan endast
rörelse i förhållande till (relativt till) vissa
kroppar kan påvisas. Den allmänna
relativitetsteorien antager detsamma om
accelerationen (se d. o.). — Relati’vum, relativt
pronomen (se ovan).
Relaxa’ntia, Relaxatio’n m. fl., se under följ.
ord.
Relaxe’ra {lat. relaxa’re av lat. la’xus, vid,
slak), göra slak, slapp; utvidga; befria;
lätta, vederkvicka, mildra. — Relaxa’ntia
= Laxantia (se under Laxera). —
Re-laxatio’n {lat. relaxa’tio, slapphet;
eftergift, lättnad, mildring; partiellt dödande
av inteckning. — Relaxationsmetoden,
skeppsb., en konstruktionsmetod, som
avser välsegling. — Relaxationstid, fys., den
tid, inom vilken spänningen på en
uppladdad, ofullkomligt isolerad kondensator
sjunker till ^/e av sitt urspr. värde.
Uttrycket användes även i andra fall, i vilka
en storhet avtar efter en
exponentialfunk-tion av tiden.
Relega’tio cum infa’mia m. fl., se under följ.
ord.
Relege’ra {lat relega’re), avlägsna, förvisa
(från ett läroverk). — Relega’tio cum
in-fa’mia, skymflig förvisning från ett
läroverk. — Relegatio in perpe’tuum,
förvisning för alltid. — Relegatio’n {lat.
relega’-tio), förvisning (från ett läroverk).
Releva’nt, Relevatio’n, Relevé, se under följ.
ord.
Releve’ra {lat. releva’re, fr. relever),
framhäva; förhöja, upphjälpa. — Releva’nt,
viktig, maktpåliggande. — Relevatio’n,
framhävande; förhöjande, upphjälpande.
— Relevé, fr. {1. rölöve’), mellanrätt med
pikant, aptitretande smak.
Reli’cta, lat., den efterlämnade (makan),
änka.
Relief, fr. {1. röliä’ff; ital. rilievo, av lat.
releva’re, upphöja), upphöjt arbete,
arbete i sten, metall, papper 1. d., som
framträder upphöjt mot ett underlag; fig.,
förhöjd glans, ökat anseende, egenskapen att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
