Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Præmorsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1056
Præmorsa—Praktik
Præmo’rsa, hot., avbiten.
Præmorta’1, med., före döden.
Præmuni’re {lat. pTæmo’nere, varna),
benämning på flera engelska medeltidslagar
samt med dem förknippade processer 1.
straff.
Præno’men, lat., förnamn. Jfr Agnomen,
Cognomen, Nomen.
Prænumera’ndo, se Prenumerando.
Præpara’nda 1. Pha’rmaca præparanda (av
lat præpaWare, bereda), äldre benämning
på de läkemedel som lagenligt skulle
tillredas på apoteken i Sverige, till skillnad
från sådana medel, som kunde hemköpas
färdiga.
Præpo’situs, lat. (av præpo’nere, sätta
framför), förman, föreståndare; prost.
Præpu’tium, lat., anat., förhud.
Præ’sens, pl. Præse’ntes, lat., närvarande. Se
vid. Presens (under Tempus). —
Præse’n-tia, närvaro.
Præ’sens est ceVtior ho’ra, lat. ordspr., blott
det närvarande ögonblicket är fullt
tillförlitligt, man vet vad man har, men icke vad
man kan få.
Præsenta’tuin, lat., uppvisat, inlämnat,
överlämnat.
Præse’ntia, se under Præsens.
Præse’nti me’dico ni’hil nocet, se Medico
præsenti etc.
Præse’pe, astr., Krubban, en grupp stjärnor
i Kräftans stjärnbild; målark., benämning
på avbildningar av Jesu födelse.
Præses, se Preses.
Præsta’nda, se Prestandum (under
Prestera) .
Præstat inju’riam fe’rre quam inferre, lat.
ordspr., bättre orätt lida än orätt göra.
Præsta’tio evictio’ms, se under Evincera.
Præstat tace’re quam ma’le lo’qui, lat.
ordspr., bättre tiga än illa tala.
Præstigiatio’n, Præstigia’tor, se under följ.
ord.
Præsti’gium, pl. Præsti’giæ, sv. pl.
Presti’-gier, lat., bländverk, trolleri. —
Præstigia-tio’ii, taskspeleri. — Præstigia’tor, pl.
Præ-stigiato’rer, taskspelare i det gamla Rom.
— Præstigiö’s, full av bländverk.
Prætene’rum, hot., mycket späd.
Præter, se under Præ.
Præte’rea ce’nseo Cartha’ginem e’sse
dele’n-dam, se Ceterum censeo etc.
Præte’ritum, se Preteritum.
Præter plu’ra, lat., förutom annat, med mera.
Præter pro’pter, lat., ungefär,
tillnärmelsevis, mer 1. mindre.
Præte’xta, lat., försedd med bräm; även
benämning på ett slags fornromersk tragedi.
— Prætexta to’ga, se Toga prætexta.
Præto’ræ, se Pretor. — Præ’tor ma’ximiis,
lat., diktator (se d. o.). —Præto’riuin,
fältherretält; pretoriangardet (se
Pretoria-ner); högkvarter.
Prævigi’lia, nylat (av lat. vigi’lia, vaka),
dagen före en helgdagsafton.
Pra’ger Pre’sse, tyskspråkig tidning i Prag
sedan 1921. Tjeckoslovakiskt
regeringsorgan.
Pragerstenar, ett slags fina böhmiska
bryn-stenar.
Pra’gma, gr. (av pra’ssein, göra, verkställa),
det gjorda, gärningen, saken. —
Pragma-ti’k, affärsduglighet, sakkunskap. —
Prag-ma’tisk {gr. pragmatiko’s), eg. driftig;
affärsduglig, kunnig i statsvärv; klok,
erfaren; saklig, allmännyttig, lärorik. —
P. historieskrivning, historieskrivning,
som framställer och förklarar tillstånd
och tilldragelser i deras sammanhang, i
deras egenskap av orsak och verkan. —
P. sanktion, en allmännyttig
landsförordning i statssaker 1. kyrkoärenden;
benämning på vissa tronföljdslagar, särskilt den,
som 1724 utfärdades av den österrikiske
kejsaren Karl VI. — Pragmati’sm, fil.,
filosofisk och pedagogisk riktning, som
anser att ett omdöme endast äger
"sanning", om det leder till konsekvenser, vilka
äro nyttiga för vårt liv. Den pedagogiska
riktningens program går ut på att lära
genom att handla.
Praguerie, fr. {1. -göri’ [hårt g]; efter
staden Prag [med anledning av
husitorolig-heterna därstädes]), ett uppror i
Frankrike 1440 mot konung Karl VII.
Praha, tjeck., Prag.
Prairial, fr. {1. präria’ll; av prairie, äng),
hömånaden, 9:e månaden i det franska
republikanska kalenderåret, den 20 :e maj
—18 :e juni.
Prairie, fr. {1. präri’; lat. pra’tum), äng. Jfr
Präri.
Praja’pati, ind. relig., en personifikation av
skaparkraften.
Pra’krit (av sanskr. pràkrita, allmän),
benämning på olika dialekter i Indien; namn
på det gamla indiska folkspråket. Jfr
Sanskrit.
Pr akt and, se Anas.
Prakti’k (av gr. praktiko’s, duglig till hand
ling), tillämpning i handling, i livet
) ( Teori; utövning, verkställande; er
farenhet, övning, vana; verksamhetskrets
kundkrets (i synnerhet en läkares 1. advo
kats); utövning av läkar- 1. advokatyrket
— Pra’ktika (lat. pra’ctica astrolo’gica)
bondepraktika, en kalendarisk skrift, som
innehåller förutsägelser om kommande års
kometer och förmörkelser, väderlek och
årsväxt m. m. Se även Prognostikon och
Pratika. — Praktika’bel, verkställbar;
användbar; gång- 1. farbar. —
Praktikabili-te’t, utförbarhet, möjlighet. — Pra’ktiker
1. Pra’ktikus, pl. Pra’ktici, sakkunnig
utövare av en konst 1. ett yrke; person, vars
insikter grunda sig företrädesvis på
erfarenhet och övning. Jfr Teoretiker. —
Praktise’ra, utöva, verkställa, tillämpa;
driva en konst 1. ett yrke (i synnerhet en
läkares 1. advokats); lämpligen förflytta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
