Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pikador ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1028
Pikador—Pilulæ
långt skaft. — Pikene’rare (/r. piquier),
med pik beväpnad fotsoldat.
Pikado’r, se Picador.
Pikant (Z. -ka^ngt; fr, piquant]j stickande;
starkt kryddad; fig., skarp, spetsig;
retande; fängslande genom sprittande
livlighet. — Pikante’ri, kvickhet,
smårolig-het, originalitet. — Pike’ra (fr. piquer]y
sticka, reta, förarga; udda ut ett tyg i
kanten. — Pike’rad, förnärmad, stucken.
Jfr Moquerad.
Pika’rder, se Picarder,
Pikardi’ter = Tahoriter (se d. o.).
Pikardon (L -då’ng; fr. picardant), ett
franskt muskatvin.
Pikare’skroman (sp. estilo picaresco, av
pi-caro, odåga, skälm), skälm- 1.
tiggareroman, benämning på en litterär genre,
som uppkom i Spanien vid 1500-t:s mitt.
Pike, ny gr., se Pik.
Piké (fr. piqué, av piquer, sticka), tätt vävt
bomullstyg med upphöjt mönster.
Piké, se Piket.
Pikébarchent 1. Flosspiké, textil., ett slags
Barchent (se d. o.) med fyrkantiga,
piké-artade upphöjningar.
Pikene’rare, se under Pik.
Pike’ra, Pike’rad, se under Pikant.
Piket (1. -ke’; fr. piquet), spelt., ett franskt
kortspel, som spelas av två personer.
Pike’t (fr. piquet), krig sk., truppaYdélmng,
beredd till omedelbar utryckning vid
behov; sjöv., förpost, bevakningsfartyg. —
Piketofficer, officer, som icke har vakt,
men måste vara till hands för möjligen
inträffande extra tjänstgöring. —
Piketpåle, ett vid utstakning av batterier m. m.
använt redskap.
Piknome’ter — Pyknometer (se d. o.).
Pikoli’n, kem., en flyktig ammoniakbas.
Pikoti’t, mmer., svart spinell (se d. o.).
Pikra’tkrut, krut, i vilket ingår pikrinsyrat
kali i st. f. svavel.
Pikri’nsyra (av gr. pikro’s, bitter), kem.,
pikrinsalpetersyra, trinitrofenol, beredes
därigenom, att salpetersyra får inverka
på fenol, indigo m. m. Användes vid
färg-ning. Pikrinsyrat kali ingår i pikratkrut.
Pikrocho’Iisk (av gr. pikro’s, bitter, och
cho’-los, galla), med., gallsiktig; hetsig,
snarsticken. — Pikrofy’ll (av gr. fy’llon, blad),
miner., ett talkjordssilikat. —
Pikrogly’-cin (av gr. glyky’s, söt), kem.., växtbas
som finnes i kvesved, Sola’num
dulca-ma’ra. — Pikromeri’t, miner., ett
magne-siumkaliumsulfat. — Pikrosmi’n, ett
talkjordssilikat. — Pikrotoxi’n (av gr.
toxi-ko’n, gift) = Cocculin (se d. o.). Jfr
Ana-mirta.
Piktank 1. Trimtank, sjöv., vattenbarlasttank
för ett fartygs trimning, belägen i för- och
akter skepp.
Pikter (av lat. picti, de målade), ett keltiskt
folk i Kaledonien (Skottland).
Piktografi’ (av lat. pi’ngere, måla, och gr.
grajein, skriva), bildskrift.
Piktu’r (av lat. pictu’ra, teckningskonst),
handstil.
Pikul, kinesisk vikt = 60,4 kg.
Pikö’r (fr. piqueur), jaktt., den som har hand
om hundarna vid parfors jakt.
Pil, bot., se Salix.
Pila’ff, se Pilau.
Pila’ster (fr. pilastre, ital. pilastro, av lat.
pi’la, pelare), hyggn., halvpelare, blott
delvis framspringande från bakgrunden.
Pila’tus, latinskt mansnamn (av pi’lum,
spjut). Buret av den romsLre, Pontius
Pilatus, landshövding över Judeen och
Sama-rien, som fällde dödsdomen över Kristus.
Pilau, PilaV, Pila’ff, turk., ris, kokat med
kött, fett och kryddor.
Pilblad, bot., se Sagittaria.
Pilchard, eng. (1. pi’ltjörd), sardin (se d. o.).
Pi’lea, bot., se Moses brinnande buske.
Pilgrim (ital. pellegrino, av lat. peregrünus,
främling), vandringsman; person, som
vallfärdar till någon avlägsen helig ort. —
Pilgrimfa’thers, eng., pilgrimsfäderna,
engelska puritaner, som 1621 landade vid
Massachusetts i Amerika och grundade
Plymouth.
Pilgrimskrasse, bot., se Tropæolum.
Pi’lgrim’s pro’gr€ss, The, eng., eg.
pilgrimens resa; titel på en av den engelske
baptistpredikanten John Biinyan
författad berömd allegori, översatt på svenska
under namnet "En kristens resa".
Pili, lat., pL, hår. — Pili amula’ti, lockar.
Pili’ferum, lat. (av pi’lus, hår), bot.,
hårbärande. — Pilose’lla, bot., hårört. —
Pilo’sus, bot., hårig.
Pilimiktio’n (av lat. pi’lus, hår, och mi’ngere,
pinka), med., närvaro av hår i urinblåsan.
Pili’t, miner., strålstensartad
hornblände-varietet.
Pi’ller, se Pilulæ.
Piller, fr. (1. pije’), plundra, roffa; rusa på
och bita (om hundar). — Pille (1. pij),
försv.: pil), rusa på och bit! — Pillerie
(1. pijöri’), plundring, rofferi.
Pillory, eng. (1. pi’llöri), skampåle; halsjärn.
Piloca’rpus, bot., växtsläkte av fam.
Ruta’-ceæ. Flera arter innehålla PiIokarpi’n, se
Jaborandi.
Pilong, en japansk garvbark av Aca’cia
len-caphWa.
Pilos, namn på i Levanten, Italien m. fl. land
brukliga stenkärl, i vilka oljor förvaras.
Pilot, eng. (I päjlö’tt) 1. Pilote, fr. (1. pilå’tt),
styrman, lots; ballong- 1.
flygmaskinsförare. — Pilotage, fr. (1. -ta’sj),
lotsavgift; nedslående av pålar. — Pilote’ra,
lotsa; nedslå pålar.
Pilsneröl, urspr. en ölsort från staden Pilsen
i Böhmen.
Pilulæ, lat., pL, farm., piller, läkemedel,
formade som små kulor och ämnade att
nedsväljas hela. — P. a’loes ama’ra, beska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
