- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
908

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - N ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

908

N—Naga

N

N som romerskt taltecken 900 (stundom 90);
N = 900,000 (stundom 90,000).

N betecknar som mynttecken för Frankrike
Montpellier.

n., förk. för na’tio (nation), natus (född),
neutrum, nomen, nominatur, numeruSy
netto (se d. o.).

N, kem^y atomtecken för kväve
(Nitro-genium).

Na, kem.y atomtecken för Natrium.

Na., förk. för nordamerikanska staten
Nebraska.

Naamaz, turk., turkarnas bön, som skall
förrättas fem gånger om dygnet.

Naase’ner (av hehr. na’chasjy orm), gnostisk
sekt. Jfr Gnosticism.

Nabatéer, ett arabiskt folk, omtalat i Gamla
testamentet.

Nabbe, nord. myt., en dvärg, som tillika med
en annan dvärg, Da’inny förfärdigade
Fröjas galt Hildesvine.

Nabka, det träd, varav frälsarens
törnekrona enligt sägnen var flätad {bot.
Zizy-phus spina Christiy en art guldregn).

Nabo (av fornsv. na, nära, och hoe, boende),
granne.

Nabo’b 1. Naba’b {ind. navah, av arab.
nuw-wah, sing. naiby ställföreträdare), fordom
hederstitel för provinsguvernörerna i de
muhammedanska rikena (särskilt
Stormoguls) i Indien; benämning på rika och
ansedda infödingar i Indien, på européer,
som därstädes förvärvat stora rikedomar,
och i allmänhet på rika, i orientalisk lyx
levande män.

Na’bu, babyl. myt., gammalbabylonisk
gudomlighet, skrivkonstens och lärdomens
gud.

Nacaire, fr. {1. -kä’r), tonk.y en medeltida
puka {arab. naqa’ra).

Nacarat, fr. {1. nakara’), ljusröd. —
Naca-ratekarmfn, tekn., kallas den bästa
sorten karmin.

Na’cchere, ital.y pl.y kastanjetter (se d. o.).

Nach Belieben, ty. {1. -li’b-), efter behag.

Nach Cano’ssa gehen wir nicht, se under
Canossa.

Na’chna’hme, ty.j efterkrav.

Nachsjibendorden, en av de förnämsta
der-visjordnarna, stiftad på 1300-talet i
Turkiet.

Na’chse’nden, ty.^ eftersändes (om brev).

Na’chspiel, ty. {1. -spil), försv. Nackspil,
efterspel; tillställning, som extra
påspäd-ning på en fest 1. bjudning.

Na. cl., kem.y förk. för natriumklorid,
koksalt.

Naddarna == Luddenätter (se d. o.).

Nade’sjda 1. Nade’schda, ryskt kvinnonamn.

hopp, förhoppning; episk dikt av J. L.

Runeberg.

Nadi’r {arab. nadir 1. nazir), mittemot,
mittöver, gentemot; astr.y den punkt av
himlavalvet, som är mitt under våra
fötter, på andra sidan om jordklotet. X Z e
-n i t.

Nadi’ri, persiskt mynt = 1 kr. 60 öre.

Nadori’t, mmer., blandning av blyklorit och
blyantimonat i tunna, bruna ortorombiska
tavlor.

Naegi’t, miner.^ ett av uran, tantal,
ytter-jord m. fl. sällsynta jordmetaller
bestående mineral.

Naema, Naemi, hebreiskt kvinnonamn, den
älskliga.

Næ’nia, se Nenia.

Næ’vus, lat.y med.y födelsemärke, eldmärke.
— N. pigmento’sus, leverfläck. — N.
pi-lo’sus, hårklätt födelsemärke. — N.
vascu-lo’sus, eldmärke.

Nafala’n, farm., ett preparat, som liknar
N af talan (se d. o.).

Na’fta {gr. najtha, lat. na’phtha)y tekn.y
äldre benämning på flyktiga vätskor i
allmänhet, särskilt på bergolja (se d. o.)
eller de flyktigare kolvätena däri.

Naftala’n, farm., extrakt från kaukasisk
rånafta med antiseptiska egenskaper.
Användes vid många hudsjukdomar. Ett
liknande preparat kallas Nafalan.

Na’ftali, israelitisk stam i norra Galiléen,
härledd från Jakobs son N.

Naftali’n, kem.y ett i stenkolstjära
förekommande, egendomligt luktande kolväte,
vilket brukas som medel mot mal och till
beredning av färger. — Naftalingul t, se
Jaune d’or. — Naftalinrött ==
Magdala-rött (se d. o.).

Naftalo’l, dets. som Betol (se d. o.).

Naftazari’n, kem.y derivat av naftalin.
Bildar s. k. färglacker.

Nafte’ner, kem.y ringformiga kolväten i rysk
petroleum och nafta. — Nafte’nsyror,
kem.y förekomma tillsammans med
nafte-ner i rysk bergolja.

Naftio’nsyra, kem.y en
amido-naftalinsulfon-syra.

Nafto’I, kem.y kallas två fenoler av naftalin.

Nafto’lblått, se Meldolas blått.

Nafto’ler, kem.y hydroxylderivat av naftalin.

Naftolfn, kem.y en smörjolja.

Naftosalo’1, dets. som Betol (se d. o.).

Naftylami’n 1. Ami’donaftalin, kem.y bildas
genom inverkan av reduktionsmedel på
nitronaftalin. Användes vid tillverkning
av färgämnen.

Naftyle’nblått, se Meldolas blått.

Na’ga, ind. myt.y övernaturliga väsen med
ormkropp och människoansikte, vilka dyr-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0920.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free