Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lemnaceæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lemnaceæ—Leoniderna
785
Lemna’ceæ, hot.y växtfamilj av små,
flytande vattenväxter, tillhörande de
angio-sperma monokotyledonerna. Svenska
släkten: Spirode’la och Le’mna,
Le’mnerjord 1. Le’mnisk jord (efter grekiska
ön Lemnos = Bolus (se d. o.).
Lemona’d = Limonad (se d. o.).
Lemni’scus, Zat., slynga.
Lemniska’ta, mat., en algebraisk kroklinje
av fjärde graden med ungefärligt
utseende av en åtta. Den är så beskaffad att
rektangeln av sammanbindningslinjerna
mellan en godtycklig punkt på densamma
och två givna punkter alltid är lika med
kvadraten på halva avståndet mellan de
givna punkterna.
Lemon, eng, (1. li’mmön), citron. — Lemon
squash (Z. - skoå’sj), "citronurkram", dryck
av citronsaft, socker och vatten.
Lemona’rier, med salt och kryddor inlagda
citroner från Västindien.
Le monde oriental, fr, (1. lö
mångdåriäng-ta’ll), ’’Den östra världen’’, i Uppsala
utgiven tidskrift för "Öst-Europas och
Asiens historia och etnografi, språk och
litteraturer, religioner och folkdiktning".
Lemosite’t, lat., med., varsamling i
ögonvrårna.
L’empire c’est la paix, se under Empire.
Lempo, fi, myt., en ond ande.
Le’mur, zool., ett släkte av halvaporna. —
Lemu’rerna, Lemu’ridæ, en till
halvapornas avdelning hörande familj.
Lemu’rer {lat. le’mures), rom. myt.,
avlidnas andar, spöken. Jfr Larva. — Lemu’ria,
nattlig fest till blidkande av lemurerna
och andra demoniska väsenden.
Lemu’ria 1. Gondwanaland, en hypotetisk
kontinent i Indiska havet, som
konstruerats för att förklara vissa geologiska,
botaniska, djurgeografiska relationer
mellan Madagaskar, Ostindien och
Australien.
Le’naia, gr. myt., "vinpressningsfesten", en
forngrekisk fest till Dionysos’ ära. —
Le’-naion (av gr. leno’s, vinpress), ett åt
Dionysos helgat område i det gamla Aten.
Lena’pen, se Delawares.
Lendemain, fr. {1. langdömä’ng), den
följande dagen; i synnerhet efter bröllopet.
Lenicft, kem., basiskt aluminiumacetat som
användes i en del kosmetiska preparat.
Le’niens, lat., mildrande, uppmjukande.
Lenie’ntia, lat. (av leni’re, mildra), pl., med.,
lindrande medel.
Lenigallo’1, farm., framställes genom
acety-lering av gallussyra. Användes mot eksem
hos barn.
Leninism, V. I. U. Lenins kommunistiska
samhällsåskådning.
Le’nis, pl. Le’nes, lat. mjuk, svag. —
Leni-ti’v, lindrande; även = Palliativ (se d. o.).
— LenitiVa 1. Reme’dia lenitiVa, pl. ~
Lenientia (se d. o.); även lindrigt lösande
eller avförande medel.
Le’nnart, mansnamn, se Leonhard.
Lenigallo’1, ättiksyreförening av pyrogallol,
användes i salvor mot eksem.
Lenni lenape, se Delawares.
Le’no, lat., kopplare, bordellvärd.
Lens, lat., lins. — Lenti’gera, bot.,
linsbärande.
Lens culina’ris, bot., syn. Ervum lens (se
d. o.).
Le’nta (av lat. le’ntus, långsam, långvarig),
med., en mer än vanligt långvarig och
med föga framstående symtom förlöpande
nervfeber.
Lenta^ndo 1. Lenta’nte, ital., tonk., långsamt,
dröjande.
Lentement, fr. (1. langtöma^ng), långsamt.
Lentesce’rande, med., kronisk, långsamt
förlöpande.
Lentibularia’ceæ, bot., växtfamilj av ordn.
Lahiatiflo’ræ. Insektätande växter,
spridda över nästan hela världen. I Sverige två
släkten: Pingui’cula och Utricula’ria.
Lenti^cula, lat., liten lins.
Lenti’go, pl. Lentfgines, lat. (av lens, lins),
med., linsstor fläck vid hudutslag.
Lentikula’rglas användas i glasögon; de äro
smärre linser i glasram för minskande av
glasens vikt.
Lentikulä’r {lat. lenticula’ris, av lens, lins),
linsformig.
Lentfn, farm.,
metafenylendiaminhydroklo-rid. Användes mot akut diarré.
Lenti^nus, hot., ett släkte korkartade
hattsvampar. — L. lepfdeus, syllsvamp,
järnvägssvamp, växer på trä, varför
järnvägs-syllar, broar m. m. bruka
skyddsimpreg-neras mot dess åverkan.
Le’nto, ital., tonk., långsamt. — Lento assal
och Lento di mo’lto, mycket långsamt.
Le’ntus, lat., bot., seg.
Lentåtel, bot., se Holcus.
Lenzi’n, tekn., för användning inom
pappersfabrikationen avsedd, fin, slammad kaolin.
Le’o, lat., lejon; mansnamn, buret av sex
östromerska kejsare och tretton påvar;
alkem., guld; astr., en av djurkretsens
stjärnbilder. Se Lejonet.
Leoka’dia, grekiskt kvinnonamn (av gr.
lev-ko’s, vit).
Léon {1. leå’ng), franskt mansnamn Leo
(se d. o.).
Leona {1. leå’na), astr., en av småplaneterna.
Le^onard, se Leonhard.
Leonardkoppling (Z. leåna’r-), kombination
av två likströmsmaskiner för
möjliggörande av stora hastighetsförändringar.
Leo’nem mo’rtuum e’tiam ca’tuli mo’rdent,
lat. ordspr., på ett dött lejon kunna även
valpar pröva sina tänder, eller ett dött
lejon kan även en åsna sparka.
Le’onhard 1. Le’onard, mansnamn (av lat.
le’o, lejon, och got. hairtö, hjärta),
lejonhjärta. Förkortas hos oss till Lennart.
Leonfderna, astr., efter stjärnbilden
Lejonet (se Leo) uppkallade, vissa år omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
