Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kummeln ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kummeln—Kurant
757
rösen av kullersten från äldre järnåldern.
Kallas i Bohuslän r u s s, i s. Sverige rör.
Kummeln, zool, se Merlucius.
Kummer, bot., se Geum,
Kummin, farm,, Fru’ctus ca’rvi, de torkade
frukterna av kumminörten, Ca’rum caWviy
tillhörande fam. UmhelWferæ, brukas
företrädesvis som krydda. — Kumminolja,
huvudbeståndsdelen i kummin. —
Kumminvatten, A’qua ca’Tvi, beredes av över
kummin avdestillerat flodvatten och
brukas stundom i medicinen.
Kumol {L -mål), kem., ett kolväte,
isopropyl-bensol.
Kumpa’n 1. Kompa’n (av lat. companio,
brödkamrat), kamrat, stallbroder.
Kumule’ra {lat. cumula’re) fhopa,; på en gkng
innehava (flera sysslor, löner o. d.); jur.,
till ett sammanslå flera straff. —
Kumula-tio’n, hopande, anhopning. — Kumulati’v
verkan, verkan, som stegras genom
kumu-lation.
Kumyker, en turkisk folkstam i Kaukasus.
Kumys 1. Kumiss, en kirgisisk rusdryck av
jäst stomjölk, även använd som medel mot
lungsot. Jfr Kefir.
Kunbi, en samhällsklass i Indien.
Kundaolja = Andirohaolja (se d. o.).
Kundry, kvinnoroll i musikdramat "Parsifal’’
avÄ. Wagner; astr., en av småplaneterna.
Kundts rör, fys., apparat, i vilken stående
ljudsvängningar i en gas själva avteckna
sin våglängd.
Kunétt, se Cunette.
Kung Karls spira, hot., se Pedicularis.
Kung Orre, en sagopersonlighet, åsyftad i
uttrycket "på kung Orres tid".
Kungsblått, tekn., namn på flera mörkblå
färger, bl. a. smalt och Berlinhlått (se
d. o.).
Kungsfiskare, zooL, se Alcedo.
Kungsgamen, zooL, se Kamgamar.
Kungsgrönt, tekn. = Schweinfiirtgrönt (se
d. o.).
Kungs gult, tekn., namn på flera gula färger,
t. ex. auripigment, mengel och kromgult.
Kungskina, se Kinahark.
Kungskorall, se Akabar.
Kungsljus, bot., se Verbascum.
Kungsorm, zooL, se Boa.
Kungstigern, zooL, Fe’lis ti’gris, ett av de
största och farligaste kattdjuren.
Kungsträ, rödvioletta träslag av olika
ursprung.
Kungsvatten, kem., ett av salpeter- och
klor-vätesyra bestående medel att lösa guld och
platina.
Kungsängslilja, bot., se Fritillaria.
Kungsörn, zooL, se Aquila.
Kunigu’nda, forntyskt kvinnonamn,
motsvarande Kuno (se följ. ord).
Ku’no, forntyskt mansnamn (av kühn, djärv,
tapper).
Kunskapsteori’, fil, vetenskapen om
kunskapens möjlighet.
Kunt 1. Kont, i Norrland bruklig korg 1.
ryggsäck av näver.
Kuo-mintang, ett radikalt politiskt parti i
Kina.
Kupa (av lat. cu’pa, tunna), en urholkad
sfä-risk kropp; byggn. = Kappa (se d. o.).
Kupé (fr. coupé), halvtäckt åkdon;
avdelning av en passagerarvagn å ett
järnvägståg. — Kupe’ra (fr. couper), skära,
avskära, avklippa, avbryta; spelt., taga av
(kort), även sticka. — Kuperad trakt,
vidsträckt trakt med omväxlande höjder och
dalar, bruten mark.
Kupidite’t, se Cupiditet.
Kupi’do, Kupido’n, se Cupido, Cupidon.
Kuple’tt (fr. couplet), tonk., strof av en
sång; särskilt sång med kvickt omkväde
i operetter, vådeviller o. s. v.
Kupo’l (fr. coupole, av lat. cu’pida, liten
tunna, bägare), byggn., rundvalv. —
Kupolgrav, arkeoL, forngrekisk grav,
bestående av ett stort runt rum med
kupol-formigt tak. — Kupolkyrka, kyrka med
kupolvalv. — Kupolugn, met., en låg
schacktugn.
Kupo’ng (fr. coupon, av couper, avklippa),
handelst., ränte- 1. vinst an visning, som hör
till obligationer 1. aktiebrev; även
partibiljett.
Kupp, geol., klock- ev. kägelformig,
fristående bergmassa av jämförelsevis ringa
utsträckning (t. ex. Taberg i Småland).
Kupp, se Coup.
Kupri’sm (av lat. cuprum, koppar),
kopparförgiftning. — Kupri’t, miner., en
kopparmalm.
Kupulife’rer, bot., växter av fam.
CupuW-feræ.
Kur (av fr. cour, hov), uppvaktning vid
hovet 1. hos en förnäm person. Jfr Cour.
— Göra en dam sin kur, ägna henne sin
hyllning, söka vinna hennes ynnest.
Kur (av lat. cu!ra, skötsel), mec?.,
hälsovårdsmetod, läkemetod. — Kura’bel, som kan
botas. — Kure’ra (av lat. cura’re, hava
omvårdnad om), läka, bota, återställa
från en sjukdom. — Kurhus, anstalt, där
med veneriska sjukdomar behäftade
personer erhålla vård. — Kurort, ort, som
be-sökes av sjuklingar på grund av sitt läge,
sitt klimat; någon där befintlig
ansenligare kuranstalt 1. d.
Kur, en indisk folkstam.
Kura, arab., "klot", ett om hockey
påminnande spel i Tunisien och Algeriet.
Kura (av fr. faire la cour à), uppvakta en
förman 1. person, av vilken man önskar
något.
Kurage (1. -a’sj), se Courage.
Kurama, tonk., "blandade", biandfolk av
kirgiser och usbeker.
Kura’nt (fr. courant, av lat. cu’rrere, löpa),
handelst., löpande; gångbar, gällande;
större mynt. )( Småmynt; lättsåld;
frisk, välmående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
