Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Konkologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konkolo gi—Konoskop
729
innehåller slutsats. — Konklusiva
konjunktioner, språkv.y koordinerande
konjunktioner, som utmärka slutsats.
Konkologi’ = Konkyliologi (se d. o.).
Konkomitans (av lat, comita’re, följa),
katolsk lära, enl. vilken Kristi blod är
närvarande i hostian. Framställd till försvar
för att lekmän ej få åtnjuta kalken.
Konkorda’ns, Konkorda’t, se under följ. ord.
Konkorde’ra {laU concordaWe),
överensstämma, sammanträffa. — Konkorda’ns
(lat, concorda’ntia), överensstämmelse (i
synnerhet mellan de bibliska skrifterna);
bibelregister ordnat efter
överensstämmelse i ord (verbalkonkordans) 1. mening
(realkonkordans); geoL, likformig
lagring (jfr Diskordans). — Konkorda’nt,
överensstämmande. — Konkorda’t {mlat.
concorda’tum, av lat. concorda’re,
överensstämma), fördrag, slutet mellan katolska
kyrkan och världsliga furstar i fråga om
kyrkans och statens ställning till
varandra; handelst., ackord,
överenskommelse.
Konkordieboken (lat. Conco’rdia pi’a), den
fromma endräkten, lutherska kyrkans
samtliga bekännelseskrifter; Ekumeniska
(för kristna kyrkor gemensamma)
sym-bola (det apostoliska, det nicenska och det
athanasianska symholum) samt
Augs-burgiska bekännelsen, Augsburgiska
bekännelsens försvar, Schmalkaldiska
artiklarna, Luthers katekeser och
Konkor-dieformeln. — Konkordieformeln (lat.
Fo’rmula conco’rdiæ), endräktsformeln,
lutherska kyrkans femte och sista
symboliska bok.
Konkredito’rer (av lat. con, med, och
kre’di-tor, se d. o.), handelst., medborgenärer.
Konkreme’nt (av lat. concre’scere,
sammanväxa, hårdna), med., stenbildning i
människokroppen, såsom njursten, gallsten
o. s. v. — Konkresce’ns (lat.
concresce’n-tia), förtätning, sammanväxning,
införlivande.
Konkre’t (lat. concre’tus, av concre’scere,
sammanväxa, hårdna), eg. sammanvuxen;
verklig, väsentlig; rik på innehåll;
kroppslig ; påtaglig. )( Abstrakt. Betrakta
något in concre’to, betrakta något i dess
enskildhet 1. i verkligheten. )( In
ab-stracto. — Konkreta substantiv,
språkv., benämna verkliga, för sig
bestående ting. — Konkreta tal, aritm.,
benämnda tal. — Konkretio’n (lat.
concre’-tio), förtätning, sammanväxning, konkret
beskaffenhet; även = konkrement (se
d. o.); geoL, en i en bergart förekommande,
av buktiga ytor begränsad massa av
mine-raliska ämnen. — Konkre’tum, språkv.,
konkret substantiv (se ovan).
Konkubfn (lat. concubi’na, av concumbere,
lägga sig tillsammans med någon), frilla.
—• Konkubina’rie, man, som håller frilla.
— Konkubina’t (lat. concubina’tus, fr. con-
cubinage), mellan två personer av olika
kön förekommande sammanlevnad utan
äktenskap. Jfr Morganatiskt äktenskap.
Konkurre’ns, Konkurre’nt, se under följ. ord.
Konkurre’ra (lat. concu’rrere), sammanlöpa,
sammanstöta; medverka; eftersträva
samma mål, tävla. — Konkurre’ns (fr.
concurrence), tävlan, i synnerhet mellan
fabrikanter, köpmän m. fl. om att lämna
bästa arbetet 1. varan till billigaste pris.
— Konkurre’nt, medtävlare i ett yrke. —
Konku’rs (av lat. concu’rsus,
samman-lopp)» rättsligt förfarande, som
åsyftar att mellan flera borgenärer dela deras
gemensamma gäldenärs tillgångar. —
Konkursauktion, auktion, varvid ett
konkursbos egendom försäljes. —■ Konkursbo,
det bo, som tillhör en konkursgäldenär. —
Konkursförbrytelse, åtgöranden,
varigenom en gäldenär uppsåtligen 1. av
vårdslöshet försämrar sin
förmögenhetsställning 1. ger den sken av att vara sämre än
den är. — Konkursmassa, en gäldenärs
till borgenärerna avträdda egendom.
Konkussio’n (av lat. concu’tere, häftigt
skaka), våldsam skakning. —
Konkus-sionsrör, ett slags brandrör.
Konkvats 1. Cumquats, små, avlånga
pome-ranser från Kina.
Konkvistado’rer, se Conquistadores.
Konky’lier (av gr. kongchy’lion, snäckskal),
pl., de flesta blötdjurs kalkskal. —
Konkyliologi’ (av gr. lo’g os, lära), läran om
blötdjurens skal; stundom läran om
blötdjuren. — Konkyliolo’g, person, som
sysselsätter sig med konkyliologi.
Konnekte’ra (lat. conne’ctere), förbinda,
sammanknyta, förena. — Konnexio’n (lat.
conne’xio), samband, sammanhang,
förening. — Konnexioner, inflytelserika
bekantskaper. —• KonnexiV,
sammanbindande.
Konnekti’v, bot., knappband, skiljeväggen
mellan de båda rummen i ståndarknappen.
Konneta’bel (fr. connétable, av mlat.
co’-mes sta’buli, stallmästare), i Frankrike
fordom titel för främste
hovfunktionären, vidare (från Henrik I till Ludvig
XIII) för innehavaren av rikets högsta
värdighet (connétable de France) samt
slutligen för franska kommendanter m. fl.
Konnexio’n, Konnexi’v, se under Konnektera.
Konnive’ns, se Connivens.
Konnotatio’nstermin, handelst.,
preskriptionstid för anmälningar av skulder till 1.
fordringar av ett bo 1. en massa.
Konnubia’1 (av lat. connu’bium, äktenskap),
äktenskaplig, som angår äktenskap.
Konnässa’ns, bekantskap. — Konnässö’r
kännare, förståsigpåare. Jfr Connaisance.
Konoi’d (av gr. ko’nos, kägla, och eidoSy
form), mat., kägelformig figur. —
Konoi’-disk, kägelf ormig. Jfr Kon.
Konosko’p (av gr. ko’nos, kägla, och skope’in,
se), fys., ett slags polarisationsmikroskop,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
