Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kolober ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolober—Koloss
717
stora försoningsdagen, innebärande, att
alla överilade löften till Gud under det
kommande året sakna giltighet.
Kolo’ber, zool., ett släkte apor, Co’lohus, i
gamla världen. Hit hör Guerezan (C.
guere’za), i Abessiniens bergstrakter.
Kolobo’m (av gr, kolo’boma, stympad del),
med., medfödd klyftbildning, särskilt av
läpparna; missbildning av ögat, varvid
regnbågshinnan är kluven från pupillen
nedåt.
Kolocynti’n, se Kolokvint,
Kolofa’nträ, se Canarium.
Kolofo’n, gr.y slutskrift, i slutet av ett
tryckalster lämnade uppgifter om tryckort,
tryckår och boktryckarens namn. Se även
Kolofonimn,
Kolofonft, miner, y brun, grovkornig
granat-varietet, som förekommer i svartmalm.
Kolofo’nium {gr. kolofoni’a) 1. Kolofo’n,
farm.y stråkharts, Resi’na colopho’nium,
fås av tjock terpentin 1. harts av
Piniis-arter, varur vatten och flyktig olja drivits
genom upphettning. Användes till
beredning av lack, fernissor, kitt m. m.
Kolofo’nsyra, kem., finnes i grankåda, bildad
ur kådans naturliga sapinsyror.
Ko’lokol, ry., kyrkklocka. — Koloko’lnik, ett
fristående klocktorn. — Tsarj-kolokol, eg.
drottningen bland klockor; namn på
världens största, i Moskva befintliga
kyrkklocka, som väger omkr. 200,000 kg.
Kolokvi’nt, /arm., Pu’lpa colocy’nthidum,
frukten av den vid Medelhavet, i Marocko
och Ostindien växande Citru’llus
colocy’n-thisy innehåller en bitter glykosid,
kolocyn-thin, och verkar häftigt avförande. —
Sammansatt kolokvintextrakt, Extra’ctum
colocy’nthidum compo’situm, ett
laxer-medel, bestående av spritutdraget av
kolokvint, spansk tvål, skammoniumharts,
aloe och kardemummor. — Sammansatta
kolokvintpiller, Pilu’læ colocynthidum
coin-po’sitæ, ett slags laxerpiller. —
Sammansatt kolokvinttinktur, Tinctu’ra
colocynthidum composita, beredes av stjärnanis,
kolokvintfruktmärg och sprit.
Kolome’ika, rutenisk nationaldans.
Kolon, gr., eg. led, lem; avdelning i ett tal;
språkv., skiljetecken i en sats ( : ); anat.,
se Colon.
Kolo’n, se under följ. ord.
Kolona’t (lat. colona’tus, av co’lere, odla),
i romerska riket den allmänna formen av
arvunderdånighet för bönder, koloner, på
storgodsen; jordbruksfastighet som med
statsunderstöd anlägges av enskild på
upplåten kronojord.
Kolone’l, hoktr., se Colonel.
Koloni’ (lat. coWnia, av co’lere, odla,
bebygga), nybyggaresamfund; nybygge; en
europeisk stats besittningar i främmande
världsdelar; ett sällskap resande,
konstnärer o. s. v., som för någon tid slagit sig
ned i någon trakt. — Kolonidjur, zooL,
djur, som massvis äga en gemensam
kroppsdel 1. stam, såsom flertalet polyper
och polypmaneter, mossdjur m. fl. —
Kolonial-, härrörande från 1. avseende
kolonier. — Kolonialhandel, handel med varor
från kolonierna.—Kolonialsystemet,
handels- och kolonialpolitiken i 16 :e, 17 :e och
18 :e seklen. — Kolonialvaror, varor, som
urspr. hämtades endast från de europeiska
staternas kolonier i andra världsdelar,
såsom kaffe, socker, kryddor m. m.; varor
från tropiska länder i allm. —
Koloni-bes ty rer, da., distriktsförvaltningschef på
Grönland. —• Kolonisatio’n, anläggning av
nybyggen; ett lands förvandling till koloni.
—> Kolonise’ra, befatta sig med
kolonisation. — Koloni’st, nybyggare; medborgare
i en koloni. — Koloniträdgårdar,
jordområde vid större samhälle, uppdelat i
lotter, som arrenderas för odling av
trädgårdsväxter till husbehov.
Kolo’nn (fr. colonne, lat. colu’mna), hyggn.,
rund pelare, bestående av skaft, kapitäl,
och (oftast) bas; krigsk., uppställning av
en trupp så, att dess avdelningar stå
bakom varandra. — Kolonna’d (fr.
colon-nade), rad av kolonner; en täckt, åt
sidorna öppen, av en 1. flera kolonnräckor
uppburen gång. — Kolonnbro, krigsk., en
i fält slagen bro, avsedd för alla
vapenslag. — Kolonnlinje, flera med vissa
mellanrum bredvid varandra uppställda
kolonner. — Kolonnväg, en i fält anlagd väg,
användbar för alla vapenslag.
Kolonne’tt, hyggn., mycket liten kolonn, t. ex.
balustraddocka.
Koloratu’r, se under följ. ord.
Kolore’ra (lat. colora’re, av co’lor, färg),
färga, färglägga. — Koloratu’r, tonk.,
konstigt utsmyckad löpning i sång,
passageverk. — Kolorigra’d, se Cyanometer.
— Kolorime’ter, apparat för bestämning
av stjärnors färg; instrument, som
bestämmer en lösnings färgintensitet. —
Kolorime’trisk, utförd med kolorimeter. -—
Kolori’sm, färgverkans tillgodoseende på
teckningens bekostnad inom vissa
konstriktningar (även tonkonsten). — Kolori’st,
målare, som utmärker sig i 1.
huvudsakligen vinnlägger sig om koloriten. —
Kolo-ri’t (fr. coloris), målark., färggivning;
färgglans, färgverkan. — Kolorogra’f (av
gr. grajein, skriva), en apparat, vid vars
användande klichén blott en gång behöver
gå genom pressen, för att ett mångfärgat
avtryck skall åstadkommas.
Kolo’rum, bråk, oväsen.
Koloscher, en indianstam inom
Alaskaterritoriet.
Kolo’ss (gr. kolosso^s), jättestod; något
otympligt stort. — Kolossa’1, jättestor, av
mer än naturlig storlek. — Kolossalstaty,
en bildstod, som i storlek vida överträffar
vanliga statyer. — Kolossen på Rho’dos, en
kolossalbild av solguden (Helios), utförd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
