Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Instruera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
634
Instruera—Integer vitæ scelerisque purus
Franska institutet i Paris, grundat 1795,
omfattar sedan 1832 Académie Frangaise
(1. ackademi’ frangsä’s), franska
akademien, A. des inscriptions et belles lettres
(1. - däs ängskripsiå^ng e bällä’ttr),
vitterhet s-, historie- och antikvitetsakademien,
A. des sciences (Z. - dä sia’ngs),
vetenskapsakademien, A, des beaux arts {L - dä bås
ar), de sköna konsternas akademi, och A.
des sciences morales et poUtiques (1. - dä
sia’ngs måra’ll e pålliti’ck), akademien för
moraliska och politiska vetenskaper. —
I. Pasteur (I - pastö’r), se
Pasteurinstüu-tet. — Membre de Flnstitut, fr, (1. mangbr
dö -), medlem av Franska institutet. —
Institutio’n, stiftelse, inrättning. —
In-stitutio’nes, lat., pL, jur.y en inledande
framställning av rätten, grunderna av
rättsvetenskapen. Mest kända äro den
östromerske kejsaren Justinianus’
’^In-stitutiones’\ — Institutions de prévoyance,
fr, (L ängstitysiå’ng dö prevåaja’ngs),
"f ört änksamhet sinrättningar sp arb
an-ker, försäkringsanstalter,
konsumtions-och bostadsföreningar m. fl. — Institu’tor,
stiftare.
Instrue’ra (fr, instruer, av instru’ere,
utrusta, förse med), undervisa; underrätta;
giva föreskrifter. — Instruktio’n,
anvisning, undervisning, föreskrift,
förhåll-ningsorder. — Instruktionsapotek, apotek
med undervisning för farmacie studerande.
— Instruktionsofficer, krig sk., officer,
vilken tjänstgör som lärare i någon av
flottans excercisskolor. —
Instruktionsskjutning, målskjutning med syfte att
ådagalägga ett särskilt vapens skjutförmåga. —
Instruktionstrupper,
undervisningstrup-per, utgöras av smärre kontingenter från
en armés alla truppavdelningar av samma
vapenslag och avse likhet i utbildningen.
— Instruktiv, undervisande, lärorik. —
InstruktiVus, språkv., finsk kasus, som
betecknar medlet 1. sättet. — Instruktö’r,
Instruktrfs, lärare, lärarinna, undervisare.
Instrume’nt {lat. instrume’ntum), verktyg,
redskap; tonverktyg; jur., skriftlig
uppsats över någon i laga ordning skedd
förrättning. — I. à cordes, fr. (1.
ängstry-ma’ng ackå’rd), stränginstrument. — I. à
vent (1. - ava’ng), blåsinstrument. —
In-strumenta’1, tjänande 1. verkande som
redskap. — Instrumenta’lfilosofi = Logik (se
d. o.). — Instrumentalförlossning, med., av
konsten medelst instrument understödd
förlossning. — Instrumenta’lis, språkv,,
kasus, som betecknar medel och verktyg.—
Instrumentalmusik, musik, utförd endast
av instrument. )( Vokalmusik. —
Instrumentatio’n 1. Instrumente’ring, tonk.,
ett tonstyckes sättande för instrument. —
Instrumentationsläran, undervisar om de
olika instrumentens natur, omfång, teknik
m. m. — Instrumente’ra, fördela ett
tonstycke mellan särskilda instrument.
Instude’ra, se Studera,
Insubordinatio’n (av lat, in-, o-, suh, under,
och ordinatio, anordning, föreskrift),
krig sk., olydnad i tjänsten, förgripelse mot
förman.
Insu’brer, ett galliskt folk i Norditalien.
Insubstantie’ll, fr,, oväsentlig.
Insufflcie’ns, lat,, otillräcklighet; med,,
otillräcklighet hos ett organ, t. ex. hj
ärtvalv-lernas 1. venklaffarnas oförmåga att
tillsluta och avstänga vissa blodbanor.
Insuffisant, fr, {I, ängsyffisa’ng), otillräcklig.
In su’i memo’riam, lat,, "till minne av sig
(givaren)’’ inskrift på de medaljer, vilka
konung Oskar II och drottning Sofia
utdelat som enskild minnesgåva.
Fnsula, lat., ö. — Insulæ fortuna’tæ 1.
fortu-nato’rum, gr, myt,, de saligas öar, de i strid
fallna heroernas sälla hemvist efter döden.
— Insula’n, öbo. — Insula’risk 1. Insulä’r,
som har avseende på en ö.
Insuli’n, farm., preparat mot sockersjuka,
framställt ur bukspottkörteln.
Insuli’nde, holl.. Indiska arkipelagen.
Insu’lsus, lat., hot., smaklös.
Insu’lt, med., ett häftigt anfall, t. ex.
apoplek-tisk insult, blodslag. Se även Insultation.
Insulte’ra {lat, insultaWe), grovt skymfa,
förolämpa. — Insultatio’n 1. Insu’lt, skymf,
förolämpning.
Insulä’r, se under Insula,
In su’mma, lat,, i ett för allt, tillsammans;
överhuvud; med ett ord, kort sagt. — In
su’mmo gra’du, i högsta grad.
In suppleme’ntum, lat., som tillägg, fyllnad.
Insupporta’bel {fr, insupportable), odräglig.
Insurge’nter, se under följ. ord.
Insurge’ra {lat, insu’rgere), resa sig, göra
uppror; förmå till uppror 1. resning. —
Insurge’nter, pl., upprorsmän. —
Insurrek-tio’n, uppror, uppresning. —
Insurrek-tione’ll, upprorisk.
Insuscepti’bel, nylat., oemottaglig för
intryck.
In suspe’nso, nylat., svävande, oavgjord,
tvivelaktig, oviss.
into, förk. för interjektion (se d. o.).
Inta’ctus, -a, lat., orörd, oskadd. — Vi’rgo
in-ta’cta, orörd jungfru.
Intagllo, ital. (l. -ta’ljå), utskuren sten med
fördjupade figurer. Jfr Kamé. — I.
d’a’c-qua fo’rte, etsad kopparplåt; kopparstick.
Intagliotryck (Z. -ta’ljå-), se
Rotationsdjup-tryck.
Inta’kt {lat. inta’ctus), orörd, oskadd;
obe-fläckad; kysk.
Inta’rsia 1. Intarsiatu’ra, även Ta’rsia 1.
Tar-siatu’ra, ital., ett slags italiensk
trämosaik; träinläggning i allm. Jfr
Marke-teri, — Läder-intarsia, inläggning av olika
färgade läderbitar å enfärgad botten.
Intege’rrimus, -a, lat, {aY i’nteger, hel), bot.,
alldeles hel.
Fnteger vi’tæ sceleri’sque pu’rus, lat., "ren i
sin levnad och utan skuld", början till ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
