Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - In humanioribus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
628
In humanioribus—Inklinera
frånstötande; obildad, ohyfsad, rå. —
Inhumanite’t, omänsklighet; råhet.
In humanio’ribus, laL, (bevandrad) i
skönlitteraturen.
Inhumatio’n (av lat. hu’mus, jord),
begravning.
In hypo’thesi, lat., med tillämpning på fallet
i fråga.
I. N. I., förk. för lat. In no’mine Je’su, i Jesu
namn.
Ini {lat. Ina), se Inis lagbok.
Fnia, zool., näbbdelfinen.
Inigi’ter (efter Loyolas, jesuitordens
stiftares, eg. förnamn, Inigo) = Jesuiter (se
d. o.).
Inis lagbok, den äldsta bevarade samlingen
av västsaxiska lagar, samlad av konung
Ini (Ine) i Wessex (690—93).
Inikvite’t, lat., obillighet, orättvisa.
Inimita’bel (lat. inimita’bilis),
oefterhärmlig.
In infini’tum, lat., obegränsat, i oändlighet.
— Regre’ssus in infinitum, log., en oändlig
fortgång i viss riktning.
In insta’nti, lat., genast, ögonblickligen.
In i’ntegrum (restitu’re), lat., (återställa) i
sitt förra skick.
In i’pso te’rmino, lat., vid utsatt tid.
Initia’1, InitiatiV, Initie’ra m. fl., se under
följ. ord.
Ini’tium, lat., början. — Ini’tia, pL,
begynnelsegrunderna i ett fack. — Ab inftio,
från början. — Initia’1, hörande till början,
begynnelsebokstav. — Initialhastighet,
utgångshastighet. — InitiaIsklero’s, med.,
hård schanker. — Initiatio’n, invigning (i
hemligheter, ordnar etc.). — Initiati’v,
begynnelseåtgärd, första steget; förslag,
rättighet att väcka förslag. —
Initiato’-risk, inledande. — Initie’ra, inviga, intaga
(i ett samfund, en orden etc.), göra bekanf
med.
In Jehovah sors me’a, i’pse fa’ciet, lat., i
Gud mitt öde, han skall göra det, Karl X
Gustavs och Karl XI: s valspråk.
Injektio’n, Inje’ktor, se under följ. ord.
Injice’ra 1. Injicie’ra (av lat. inji’cere,
inkasta), inspruta. —• Injektio’n, med.,
in-sprutning, som kan vara Subkata’n I. (av
lat. sub, under, och cu’tis, hud),
insprut-ning av vätska under huden, Intravenö’s I.
(av lat. i’ntTa, inom), insprutning i en ven,
1. Intramuskulä’r I., mellan musklerna
m. fl. — Inje’ktor, mek., ångstrålpump en
apparat, avsedd att införa vatten i
ång-kitteln.
Injunkti’v, se Modus,
Inju’ria te’mporum, lat., tidernas härjande
verksamhet, "tidens tand".
Inju’rie (lat. injuWia), oförrätt;
förolämpning, skymf; ärekränkning, ärerörigt
till-mäle. — Injurie’ra, tillfoga injurier. —
Rea’1-injurie, förolämpning genom
handling. — Verba’1-injurie, förolämpning
genom ord. — Injurie-process, rättegång, an-
ställd för en ärerörig beskyllning. —
In-juria’nt, lastare, äreskändare. — Injuria’t,
en lastad, skymfad person.
Injustice, fr. (1. ängsjysti’ss), orättvisa,
mannamån.
Ink, sing. av Inkar (se d. o.).
Inka, konungatitel, konungaätt och den
härskande stammen i det forna Peru vid
Amerikas upptäckt.
Inka-kakadu’an, se Camptolophus.
Inkalkyla’bel (fr. incalculable), oberäknelig.
Inkamine’ra (ital. incammina’re, av
cam-mi’no, gång), sätta i gång, inleda.
Inkandesce’ns (av lat. incande’scere, glöda),
vitglödning. — Inkandescensljus, fys.,
glödljus, ett ljus, framställt på så sätt, att
en eldfast kropp upphettas till vitglödning.
— Inkandescenslampor, elektriska
glödlampor.
Inkante’ra (lat. incantaWe), besvärja,
förtrolla.
Inkapa’bel (fr. incapable), oförmögen,
oduglig, oskicklig.
Inkapacite’t (fr. incapacité), oförmåga,
oduglighet.
Inkar, veter., hos hästar och nötkreatur
förekommande hudsvulster.
Inkarceratio’n, lat., häktning; med.,
inklämning, varvid något av kroppens organ
utträder ur en, merendels abnorm, öppning
och ej kan återbringas. — Inkarcere’ra,
häkta, arrestera; med., inklämma.
Inkarna’t (fr. incamat, av lat. ca’ro, kött),
högröd färg, köttfärg.
Inkarna’tfärgad (se Inkarnation), högröd.
Inkarnatio’n, fr. (av lat. in, i, och ca’ro, kött),
förkroppsligande; teol., Kristi
människo-blivande 1. mandomsanammelse. —
Inkar-ne’rad, förkroppsligad; inbiten, inpiskad.
Inkarte’ra, lat., inveckla i papper.
Inkaspråket, det av Inkafurstarna (se Inka)
i deras länder införda språket.
Inkasse’ra (av ital. incassa’re, kistlägga),
handelst., indri^va 1. uppbära penningar. —
Inkassa’tor 1. Inkasse’rare, person, som
ombesörjer inkasseringen.
Inka’sso, se Incasso.
Inkie’tt, orolig, otålig. — Inkiette’ra, oroa. —
Inkiety’d, oro. Jfr Inquiet.
Inkl., förk. för inklusive. Se under Inkludera.
Inklare’ra, sjöv., vid tullkammare anmäla ett
fartygs ankomst till en hamn samt
uppvisa märkrulla o. a. skeppshandlingar, som
tjäna till ledning vid hamnumgälders
er-läggande.
Inkline’ra (av lat. inclina’re, böja, luta),
hava håg 1. böjelse (för något). —
Inklina-tio’n, böjning, lutning; böjelse, tycke;
föremål för ens tycke, "flamma"; fys., den
vinkel, som en fritt rörlig, i sin tyngdpunkt
upphängd magnetnåls axel gör med
horisontalplanet; astr., lutningsvinkel. —
Inklinationsnål, fys., magnetnål, som
användes för avläsande av inklinationen. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
