Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Huilliche ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
590
Huilliche—Humilis
d’olive (1. - dåli’v), olivolja, matolja. —
H. de phoque (1. - dö fåck), sältran. —
H. de baleine (L - dö balä’n), valtran. —
H. de dauphin (Z. - dö dåfä’ng), delfinträn.
— H. de marsouin (Z. - dö marsoä’ng),
tumlartran. — H. vierge (Z. - viä’rsj),
jungfruolja, den först pressade, finaste
olivoljan.
Huilliche’, den sydligaste av araukanernas
(se d. o.) stammar.
Huissier, fr, (1. uissie’), dörrvaktare,
rättstjänare.
’t Huis ten bosch, holL (I fhöjs ten båsch),
"huset i parken", kungligt lustslott i
Haag.
Huitres, fr, (L yi’ttrö), ostron.
Huitzilopo’chtli, en av de förnämsta gudarna
i det gamla Mexiko.
huj., förk. för hujus (nämligen mensis),
denna (nämligen månad).
Hu’jus, lat. (gen. av hic, denne), denne,
innevarande. Se vid. Hoc.
Huk (holl. hock), liten udde; slag av
brädspel.
Huka, se Houka.
Hu’kare 1. Hu’kert, sjöv., fordom i Holland
och Skandinavien använt, flatbottnat
fartyg. —• Hukargalea’s, galeastacklad
hu-kare. — Hukar jakt, jakttacklad hukare.
Huld, nord. sag., en trollkvinna, som genom
sin trolldom åstadkom släktmorden inom
Ynglingaätten.
Hu’Ida, se Holda
Hu’lde, fornnordiskt mansnamn, huld.
Hulder, no., se Huldra.
Hu’ldra {no. hulder), skogsfrun,
älvdrottningen. — Huldrefolk, no., älvor. —
Hul-dreslaat, no., "huldrans harpospel",
hul-drans djupt vemodiga och lockande sång
och spel.
Huliga’ner 1. Holiga’ner {ry. chuligany),
våldsmän, ligister; under revolutionstider
av de maktägande lössläppta, ofta
besol-dade våldförare av motparten. Ordet är
möjligen av engelskt ursprung. Det lär ha
använts om en liga i London på 1890-t.,
vars ledare hette Hooligan.
Hulk, sjöv., annan form för Holk.
Hulma’nen, zool.y Indiens heliga apa, en
smalapa, Pre’shytes ente’llus.
Hulo’cken, zooL, en indisk gibbon-apa,
Hylo-ha’tes ho’olock.
Hult (fornsv. holt), skogsbacke, särskilt
lövskogsbacke.
Hultbräken, bot., en ormbunke, Phego’pteris
polypodio’ides.
Hum, i frasen "ha hum om", kommer av
fornsv. humi, dunkel föreställning, isl.
hum, skymning.
Huma’n (lat. huma’nus, av ho’mo, se d. o.),
eg. mänsklig; hyfsad, tillmötesgående,
vänlig. ) ( Brutal. — Human
vaccina-tio’n, se Animal vaccination. —
Huma-nio’ra, pl., de vetenskaper, som avse
allmän bildning; de fornklassiska språken
och deras litteratur som bildningsmedel.
— Humanise’ra, göra mänsklig, mild;
hyfsa. — Humamse’rad ly’mfa, med.y se
Animal vaccination. — Humani’sm, det
återupplivande av den klassiska odlingen,
som betecknar övergången mellan
medeltiden och den nyare tiden; även
uppfost-ringssystem, som uppställer den klassiska
filologien såsom det förnämsta
bildningsmedlet. —• Humanfst person, som besitter
kunskap i (klassiska) språk, historia och
filosofi. — Humanistisk, avseende 1.
omfattande språk, historia och filosofi. —
Humanitari’sm, en bildningsform, som har
den rent mänskliga bildningen till mål. —
Humanite’t, mänsklighet, mildhet,
människokärlek; egenskapen att vara human.
— Humanitä’r (av fr. humanitaire),
människovänlig.
THumanité, fr. (1. lymmannite’), daglig,
kommunistisk tidning i Paris, urspr.
socialisternas ledande organ under J. Jaurés.
Huma’num est erra’re, lat. ordspr., det är
mänskligt att fela.
Huma’t, kem., humussyrat salt.
Humatio’n (av lat. hu’mus, jord), jordande,
begravande.
Humble, fr. (1. öngbl), ringa; blygsam,
ödmjuk. — H. serviteur (1. - särvitö’r),
ödmjuka tjänare!
Humboldtakademien, privat läroinstitut i
Berlin, stiftat 1878.
Humboldti’n, miner., ett mineral, som består
av oxalsyrad järnoxidul och vatten.
Humbug, eng. (1. hö’mbögg, försv.
hu’m-bugg), oöversättligt ord, som härstammar
från Nordamerika och betecknar ett slugt
sätt att föra allmänheten bakom ljuset;
charlataneri, bedrägeri, skälmstycke. —
Humbugger (1. hö’mböggör),
humbugsman, skojare, skälm. — Humbugsmedicfn,
s. k. hemliga medel, oftast av synnerligen
ringa värde, mången gång rent skadliga.
Hu’mea, bot, australiskt växtsläkte av fam.
Compo’sitæ.—H. elegans, odlas som
prydnadsväxt. Blommorna användas som
eterneller.
Humekte’ra (lat. humecta’re), fukta. —
Humecta’ntia, pl., med., fuktande medel.
Humerale (av lat. hu’merus, skuldra), ett
kläde, som de katolska prästerna bära över
axlarna, under niässkåpan.
Hu’merus, anat., överarmsbenet.
Humfd (lat. hu’midus), våt, fuktig. —
Humidite’t, fuktighet.
Humifie’ring, växtdelars förmultning under
bildande av humusämnen (se d. o.).
Humifu’sa, lat., hot., utbredd på marken.
Huminosite’t, halt av humusämnen (se d. o.).
Humi’l (av lat. hu’milis, låg), anspråkslös,
ödmjuk. — Humilia’nt, förödmjukande. —
Humilia’ter, eg. de ödmjuka; en italiensk
munkorden.— Humilie’ra (lat. humilia’re),
förödmjuka. — Humilite’t, ödmjukhet.
Hu’milis, -e, lat., bot., lågväxt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
