Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fond ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fond—Fonologi
481
den del av en teatersalong som är mittför
scenen. — à fond (z. - fång), i botten,
grundligen. — Au fond {L å -), i själva
verket. — Fondé’ra, grundlägga.
Fond (1. fångd; fr. fonds, eng, fund),
grundsumma; grundförmögenhet; ett kapital,
vars årliga räntor äro anslagna till något
visst ändamål, men vars grundkapital ej
får röras; användes också i figurlig
betydelse, t. ex. fond av vetande; pL, även
statspapper. —• Fondhandel, handel med
allmänna räntepapper 1. obligationer. —•
Fond of emergency, eng. (1. - åv
imö’r-djensi), eg. "nödfallskassa’’; en fond till
understödjande av den feniska
agitationen (se Fenier). — Fonds d’état, fr. (1.
fång deta’), statsskuldförskrivningar. —
Fond perdu, fr. (1. - pärdy’), "förlorad
fond", ett från ägarens sida ouppsägbart
kapital, varå han endast åtnjuter ränta,
livränta. — Fonds publics, fr. (1. -
py-blick), av offentliga korporationer
utfärdade obligationer; allmänna fonder;
statspapper. — Fonderna falla 1. stiga, räntan
på statspapperen blir lägre 1. högre. —
Spekulera i fonderna, köpa 1. sälja
statspapper med beräkning av vinst vid räntans
fallande 1. stigande.
Fo’nda, sp. (av lat. fu’nda, börs), hotell av
första rangen.
Fo’ndaco, ital. (1. -kå), affärshus. — F. dei
tede’schi {1. -ski), palats i Venedig, under
medeltiden och renässansen härbärge och
kontor för tyska köpmän. — F. dei turchi
(Z. - to’rki), palats i Venedig, under 1600-t.
lager- och kontorshus för turkiska
köpmän.
Fondame’nto, ital. {lat. fundaine’ntum),
grundval; tonk., grundbas, generalbas.
Fondantsocker (Z. fångda’ng-), socker, som
kokats med så litet vatten att en degartad
vit massa erhållits. Användes vid
konfektfabrikation.
Fondbörs, börs där det handlas med aktier,
banklotter och obligationer. —
Fondbörs-auktion, börsauktion för försäljning av
sådana värdepapper, som enl. lag skola
utbjudas på offentlig auktion.
Fondello’1, se Alicante.
Fonde’ra, se under Fond.
Fonde’rade lån, handelst., lån, som av stat,
kommun 1. korporation upptagas, för vilka
obligationer utgivas och till vilkas
förräntande vissa statsinkomster äro anvisade.
Fonderie, fr. {1. fångdöri’), gjuteri,
smälthytta.
Fondhandlare, Fondkommissionär 1.
Fondmäklare, person som yrkesmässigt
förmedlar köp och försäljning av fondpapper.
Fondpapper, aktier, banklotter, andra
delaktighetsbevis i bolag samt obligationer.
Fondstämpel, avgift som skall erläggas vid
varje köp 1. byte av fondpapper.
Fonduk, turk. (av pers.-arab. funduk, hassel-
31. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. I.
nöt), turkiskt guldmynt, motsvarande
omkr. 9 kr.
Foneidosko’p (av gr. fone’, ljud, ei’dos, bild,
och skope’iny se), fys., instrument, som
åskådliggör en ljudande kropps
vibrationer. Jfr Fonautograf.
Fone’m (av gr. fone’, ljud), ljudkvantum,
som frambringas genom en bestämd,
inövad och med mekanisk färdighet
företagen anordning av talorganen. Fonemen
äro alltså dels språkljud 1. grupper av
sådana, dels ord och dels
ordsammanställningar.
Fonendosko’p, med., hörlur i form av en
dosa, som med kautschukslangar förenas
med undersökarens öron. Jfr Stetoskop.
Foneti’k (av gr. fone’, röst, ljud), språkv.,
vetenskapen om människorösten 1.
språkljuden i vidsträckt mening. — Fone’tisk,
som avser ljud, spec. språkljud.—F. skrift,
ljudskrift, skrives med fonetiska
bokstäver, d. v. s. skrivtecken, vilka söka så
troget som möjligt återgiva det talade
språket. — F. stavning, Ijudenlig stavning.
Foni’k (av gr. fone’, ljud), ljud- och tonlära.
Fo’nisk punkt, se Fonokamptisk punkt.
Foni’sm (av gr. fone’, ljud), /i/s., genom
ljusintryck framkallade ljudfenomen.
Fonognomfk 1. Fonognomoni’k (av gr. fone’,
ljud, och gnomoniko’s, förstående sig på),
konsten att av en persons röst 1. tal sluta
sig till hans karaktär.
Fonogra’f (av gr. fone’, ljud, och gra’fein,
beskriva), fys., en av den nordamerikanske
fysikern Edison uppfunnen föregångare
till grammofonen. — Fonografi’,
ljudskrift. )( Ideografi. —
Fonogra’-fiskt kallas varje skrivsystem, där de
skilda tecknen beteckna skilda ljud i
motsats till s. k. ideografisk skrift, t. ex. den
kinesiska, där skrivtecknen representera
begrepp.
Fonogra’m, på fonografcylinder,
grammofonplattor 1. film upptagen bild av ljud.
Fonokampsi’ (av gr, fone’, ljud, och
ka’mp-tein, böja, bryta), fys,, ljudets brytning,
återkastning; eko. — Fonoka’mptisk,
Fo’-nisk 1. Fonokla’stisk punkt, det ställe,
varifrån ljudet vid ett eko återkastas.
Fonokroma’tisk terapi’ (av gr. fone’, ljud,
chro’ma, färg, och therape’ia, vård), med.,
försök att bota sinnessjuka genom
inverkan av färgat ljus.
Fono’la, tonk., mekanisk apparat, som ställd
i förbindelse med ett piano, blott genom
trampning spelar korrekt och med
nyansering. Jfr Pianola.
Fonoli’t (av gr. fone’, ljud, och Wthos, sten),
petrogr., "klingsten", en eruptiv, stundom
porfyrartad, vanligen gröngrå, tät
bergart, som låter klyva sig i plattor 1. tavlor,
vilka vid ett slag ge ett klingande ljud.
Fonologi’ (av gr. fo7ie’, ljud, och lo’g os, ord,
tal), språkv., ljudlära; vetenskapen om
språkljuden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
