Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fläder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fläder—Foldath
479
Fläder, bot.^ Samhu’cus ni’gra, tillhör fam.
Caprifolia’ceæ. De torkade blommorna,
Flo’res sambu’ci, äro officinella. —
Flädermärg, se Sambucus. — Flädersirap, farm.,
Sy’rupus, samhu’ci, beredes av fläderbär.
—• Fläderte, som kokas på fläderblommor,
har svettdrivande verkan. — Flädervatten,
A’qua samhu’ciy beredes av friska 1.
insaltade fläderblommor.
Fläkt örn, herald., en framåtvänd örn med
åt sidorna riktade vingar och klor.
Flämiska språket = Flamländska språket
(se d. o.).
Fläskbodal, sjöv., proviantrummet å
handelsfartyg.
Flättja (fornsv. flætia, av flat, efterlåten),
flärd, flyktighet.
Flättring, svenskt provinsnamn på korn.
Flödbord, se Skibord.
Flöde, da., grädde.
Flög, Flöj 1. Flöjel (höll. fluveel), sammet;
sjöv., vimpel 1. smal påse av flaggduk, som,
fäst pà masttoppen, anger vindens
riktning.
Flöjt (ital. flauto, fr. flüte), tonk., efter all
sannolikhet det äldsta musikinstrument
hos alla gamla folk; numera ett
blåsinstrument med sex tonhål och en till åtta
klaffar, med anblåsning från sidan. —
Flöjtdus (förvrängning av ital. flauto dolce, fr.
flüte douce), en art flöjt, konstruerad för
anblåsning rakt ut från munnen. —
Flöjt-travär (förvrängning av ital. flauto
tra-verso, fr. flüte traversière), en art flöjt,
konstruerad för anblåsning tvärs för
munnen.
Flöre’tt, Flöri’st, se Fleurett, Fleurist.
Flört, se Flirt.
Flöts, geoL, lager, som, förekommande i
rent sedimentära, skiktformiga avsatser,
innehålla något tekniskt användbart
mineral, t. ex. brunkolsflötser, stenkolsflötser
m. fl.
f. m., på recept förk. för lat. fi’at mixtu’ra,
må blandas.
F moll, tonk., molltonarten med f till
grundton; förtecknas med b för h, e, a, och d.
f. n., förk. för för närvarande.
Fnösksvamp, bot., Poly’porus fomenta’rius,
blodstillande svamp, lämnar fnöske,
Aga’-ricus chirurgo’rum, vilket brinner med
sakta glöd och, särskilt preparerat,
sprakar vid antändning.
Fo, kinesernas benämning på Buddha (se
d. o.).
Foajé, se Foyer.
Fob 1. F. o. b., förk. av Free on board, eng.
(L fri ånn bård), handelst., fritt ombord
(d. v. s. varorna levereras fritt på
skeppet).
Fobi’ (av gr. fo’bos, fruktan), fruktan,
skygghet.
Fo’bos och Deimo’s, gr., eg. fruktan och
skräck; gr. myt., krigsguden Ares’ följe-
slagare och medhjälpare, motsvarande
romarnas Pallor och Pavor (se d. o.).
Fo’ci, lat., pl. av focus (se d. o.).
Fock, sjöv., understa seglet på fockmasten,
d. v. s. den främsta på fartyg med flera
än en mast; i allm. främsta seglet.
Fo’cus, lat., eg. eldstad, se Brännpunkt. —
Foka’ldistans, se Brännvidd.
Föd, da., fot.
Fodder, Fother (Z. få’dö) 1. Fudder, engelsk
bergsvikt för bly i rullar = omkr. 1,016 kg.
Foder (ty. Fuder), gammalt rymdmått för
våta varor (= 942 1.), brukat i såväl
Sverige som Tyskland.
Foderlosta, bot., se Zerna.
Fodra’1 {ty. Futteral, av Futter, foder),
om-hölje, överdrag; låda.
Fæ’dans, lat. (av fæ’dere, vanställa), bot.,
vanställande.
Fædus, lat. {1. fe’dus), fördrag, förbund. —
Fædera’ti, bundsförvanter, benämning på
icke-romerska folk, som gjorde romersk
krigstjänst.
Fænfculum, bot., Fru’ctus fæni’culi, frukten
av umbellatväxten fänkål, Feni’culum
officina’le.
Fænise’cii, lat., bot., höbärgnings-(svamp).
Fæ’num græ’cum, farm., bockhornsfrö,
grekiskt hö, Se’mina fæ’ni græ’ci, som fås av
papilionacéen Trigonella fæ’num græ’cum,
nyttjas i veterinärmedicinen till omslag,
plåster o. s. v.
Fæta’l, se under Fetus.
Fæ’tens, Fæ’tidus, -a, lat., bot., stinkande.
Fæ’tor, lat., dålig lukt. — F. ex ore, dålig
andedräkt.
Fæ’tus — Fetus (se d. o.).
Fog, eng. (1. fågg), dimma.
Foga’te, fornsv., fogde. — Fogha’ti, fornsv.,
fogde, befallningsman; fögderi.
Foglietta, ital. (1. fålje^tta; dimin. av f oglia,
blad, av lat. fo’lium, se d. o.), ett italienskt
vinmått, sej del = % 1.
Foglietto, ital. (1. fålje’tto), tonk.,
förminskad inskrivning av någon del av
huvudtemat vid slutet av någon paus i
instrumental- 1. sångstämmor.
Foibe (lat. Phæ’be), gr. myt., en kvinnlig
gudomlighet av titanernas släkte. Se
Phæbe.
Foi’bos, gr. (lat. Phæ’bus, sv. Fe’bus), eg.
den klare, lysande; gr. myt., ett av
solguden Apollons namn.
Foi de gentilhomme, se under Gentilhomme.
Fol’nix, gr., purpurröd, eldfärgad. Se vid.
Fenix.
Foka’l, som avser brännpunkten. —
Foka’l-distans, se Brännvidd. Jfr Focus.
Foka’ra, arab., lärd, trollkarl.
Fokus, se Focus.
FoL, förk. för lat. folium, folio (se d. o.).
Folatrerie, fr. (1. fålatröri’), lättsinnighet;
lättfärdigt leverne.
Foldath (1. fålda), gaeliskt mansnamn, ädel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
