Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Eskalad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eskalad—Esperanto
427
fr, {L eskadri’j), en liten eskader. —
Esca-dron (1. -drå’ng), skvadron. —
Eskadro-ne’ra, bilda en skvadron.
Eskala’d (fr, escalade, av lat. sca’la, stege),
krigsk., en murs bestigande med
stormstegar; stormning; uppklättring., —
Eska-lade’ra, bestiga med stormstegar; storma;
uppklättra.
Eskamote’ra {fr. escamoter, av sp. camodar,
förväxla, byta om, lat. commuta’re), göra
taskspelareknep; kvickt tillgripa,
bortsnappa; trolla bort, smussla undan. —
Eskamotage (/. eskamåta’sj, fr. [-escamo-tage]y-] {+escamo-
tage]y+} taskspelareknep; kvickt tillgrepp.
—■ Eskamotö’r {fr. escamoteur),
taskspe-lare; listig tjuv; falsk spelare.
Eskapa’d, se Escapade.
Eska’rp (fr. escarpe), befästn., sluttningen
på inre sidan av en fästningsgrav. —
Eskarpera, avspränga en bergvägg så att
den blir lodrät och sålunda stormfri.
Eskatologi’ (av gr. e’schaton, det yttersta),
teoL, läran om de yttersta tingen, såsom
döden, domen, den eviga saligheten 1.
osaligheten.
E’skers, geol., irländsk benämning på åsar,
rullstensåsar. Jfr Kames.
Eski, turk.f gammal; förekommer ofta i
ortnamn.
E’skil, fornnordiskt mansnamn (av as, gud,
och ketill, kell, hjälm). Namn på den
engelske missionär, som blivit kallad
"Södermanlands apostel".
Eskils gemak, valv i bottenvåningen av
Stockholms forna slott, som tjänade
Gustav I till skattkammare och som fängelse
åt Erik XIV; skattkammare.
Eskimo’ 1. Eskimå’, tjock dubbelvävnad av
kardullgarn, som mest användes till
överrockar.
Eskimå’er, inbyggarna i Nordamerikas
arktiska trakter och de norr därom liggande
polarländerna.
Eskfss 1. Skiss {fr. esquisse), flyktigt
utkast.
Esko’rt {fr. escorte), betäckning; följe. —
Eskorte’ra, ledsaga, medfölja såsom
betäckning.
Eskua’ra, se Baskiska språken.
E.skula’p {gr. AskWpios), se ^sculapius.
Eskule’nt {lat. escule’ntus, -a, -um), njutbar,
ätbar, matnyttig.
Eskule’ra, handelst., (om fartyg) avvika från
den i assuranspolisen angivna
marschrutan för att intaga vatten, proviant
o. s. v.
Eskuleti’n, kem., spjälkningsprodukt av
Es-kulin (se följ. ord).
Eskuli^n, kem., en i barken av hästkastanjen
förekommande, starkt fluorescerande
gly-kosid.
Es lebt ein Gott, zu strafen und zu rächen,
i^/., det finns en Gud, att straffa och att
hämnas. ("Wilhelm Tell" av Schiller.)
Es liebt die Welt, das strahlende zu
schwär-zen, Und das erhabne in den Staub zu
ziehn, ty., världen älskar att svärta det
lysande och att neddraga det upphöjda i
stoftet. {Schiller.)
Esmarchs binda, kir., elastisk binda, som
brukas vid operationer å armar och ben
och i hög grad minskar blodförlusten.
Esmarki’t, miner., en omvandlad cordierit;
en skapolit; en anortit.
E’soche 1. E’sochas, gr, (av eise’chein,
sträcka sig inåt), med., en svullnad 1.
hemorroj dalknöl i stolgången .
Eso’cidæ, zool., fiskfamiljen gäddfiskar. Se
Esox.
Esofagfsm, Esofagft m. fl., se (Esofagism,
(Esofagit o. s. v.
Eso’pi 1. Esops fabler, se æsopi fabler.
Esote’risk {gr. esoteriko’s) — akroamatisk,
d. v. s. endast muntligt meddelad, blott
bestämd för de invigda. )( Exoterisk. —
Esote’riker, en invigd. )( Exoteriker.
E’sox lu’cius, zooL, gäddan. (Syn. Lu’cius
lucius.)
Espa’da, sp., svärd, värja; person, som (t. ex.
vid tjurfäktningar) strider med svärd 1.
värja (matador).
Espadilla, sp. {1. espadi’lja, av gr. spatha,
brett svärd), en kort värja.
Espagne, fr. {1. -pa’nj), Spanien. — Chàteau
en Espagne, se under Chàteau. —
Espag-nole {1. espanjåll), en spansk dans. —
Espagnola’d, storordighet.
Espagnolette, fr. {1. espanjålä’tt),
rigel-stången på fönster, som öppnas inåt och
ej hava någon mellanpost; även ett slags
fint ylletyg.
Espalier, fr. {1. espalie’, av lat. spa’thula,
skulderblad, stöd), 1. Spalier (Z. spalie’),
gallerverk till stöd för fruktträd, vilkas
grenar äro utsträckta längs efter
detsamma.
Espana, La, sp., Spanien.
Esparago’ssa, en medelfin spansk ull från
Aragonien.
Esparse’tt, flerårig ärtväxt {Ono’brychis
sa-ti’va) från s. Europa, därstädes odlad som
foderväxt.
Espa’rtogräs, Espa’rtotågan 1. Spa’rtogräs,
bot., fås ur bladen av esparto-1. sylgräset,
Sti’pa tenaci’ssima, i Spanien och n.
Afrika samt användes vid tåg- och
pappersfabrikation.
Espèce, fr, {1. espä’s), art, slag, sort. —
Especès {1. -ä’s), pl., kryddor; mjmtsorter.
— Espèces émollientes {1. emållia’ngt),
uppmjukande omslagskryddor. — En
espèces {1. angnespä^s), i klingande mynt.
Espérance {1. espera’ngs), franskt
kvinnonamn (av lat. spes, hopp, förhoppning),
hoppfull.
Espera’nto, ett enkelt och lättlärt
universalspråk (se d. o.), konstruerat av ryssen
Samsnhof, har ett fåtal ändelser, som
läggas till huvudsakligen romanska ordstam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
