Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Epakmastisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
Epakmastisk—Épicerie
onda andarna frambesvuros; log. =
In-duktion (se d. o.). — Epago’gisk,
tilldrag-ande, lockande; med., självläkande. —
Epagome’ner, de fem dagar som efter
omkr. 3282 f. Kr. årligen tillades årets
sista månad i egyptisk tidräkning (för att
erhålla ett 365-dagars år).
Epakma’stisk (av gr. epakmastiWs), med.,
tilltagande, stigande (om sjukdomar).
Epa’kter (av gr. ep-akto’s, tillagd), det antal
dagar som förflutit från sista nymånen i
det slutande året till den första januari i
det nästföljande.
Epanadiplo’sis, gr., med., en enkel sjukdoms
övergång till en sammansatt.
Epanale’psis, gr., metr., kedjerim;
anbringande, vid början av varje ny sats 1. vers
av samma ord, som utgör slutordet uti den
föreg. satsen 1. versen; talk.,
återupprepandet av ett ord 1. en mening efter en
längre inskjuten sats.
Epanaste’ma, pl. -ste’mata, gr. (av
epani’-stasthai, sticka i höjden), med., elakartad,
köttig utväxt på ögat.
Épanchement, fr. (1. epansjma’ng),
utgjutande av ens innersta tankar,
oförbehållsamhet.
Epa’nodos, gr., talk., upprepande av ord i
omvänd ordning.
Epanortho’tikon, gr. (av epanorthu’n,
återställa), vad som hör till förbättring. —
Epanortho’tika, pL, förbättringsmedel. —
Epanortho’tisk, uppmuntrande,
uppbygglig.
Epaphæ’resis, lat.-gr., med., förnyad
förminskning (i synnerhet i fråga om
blodmängd).
Epa’rk (gr. e’parchos, av arche’, herravälde),
befälhavare, ståthållare; förman. —
Eparki’, ståthållaredöme; biskopsstift i
den grekiska kyrkan.
Epa’rma, gr. (av epai’rein, upphöja),
upphöjning; med., svulst, utslag.
Épaulement, fr. {1. epålma’ng), befästn., vid
belägringar uppkastade skyddande
jordvallar, bakom vilka kavalleriet uppställes;
även ett i fästningsgravar uppkastat, icke
direkt till försvar bestämt bröstvärn.
Épaulette, se Epålett
E’pea ptero’enta, lat., bevingade ord
(Hora-tius).
Epeiralysi’n, Epeiratoxi’n, kem., spindelgift.
Epeirogene’tiska rörelser (av gr. e’peiros,
fastland, och genesis, ursprung), geol.,
jordytans rörelser i radiell led., varigenom
delar av densamma höjas 1. sänkas.
Ependy’m, gr., anat., den inre beklädnaden
av hjärnans och ryggmärgens hålor.
Epente’s {gr. epe’nthcsis), språkv.,
inskjutande i ett ord av en bokstav mellan tvenne
andra, vanligen för välljudets skull. —
Epente’tisk, inskotts-(vokal).
Éperdu, fr. (1. -dy’), förbluffad, utom sig. —
Eperdument (Z. -dyma’ng), ytterst, i
högsta grad.
Epe’riia falca’ta, bot., se Wallahaträ.
Éperon, fr. {1. epörå^ng), sporre; krigsk.,
litet framskjutande utanverk; byggn.,
strävpelare.
Epexege’s, gr. (av epi’, vid, på, och
exege’i-sthai, utföra, utlägga), språkv.,
förklarande tillsats. Jfr Apposition.
Eph-, se även Ef-. Jfr Epi-.
E’phata, se Hephata.
E’phedra, bot., växtsläkte av fam. Gneta’ceæ.
^Jgmse^tum-liknande buskar i tempererade
länder. Flera arter förr officinella. Ett par
arter ger s. k. cay note, som i Kalifornien
användes mot könssjukdomar.
Ephe^lides, lat.-gr., pl., med., fräknar,
leverfläckar.
Epheme’r, se Efemär.
Ephe^mera (av gr. epi’, på, under, och
he-me’ra, dag), med., ett kortvarigt
febertillstånd utan särskilda symtom.
Epheme’ridæ, zooL, dagsländor.
Ephemeroldes, lat., bot., lik dagsländan
{Epheme’ra); ovaraktig.
Ephia’ltes, se Efialtes, med.
Ephfdrosis, gr., med., svettning.
Ephi’ppium, lat., och Efi’ppion, gr. (av epi’,
på, och hi’ppos, häst), hästtäcke, sadel;
anat., sadelbenet.
E’phorus, se Eforus.
E’phraim, hebreiskt mansnamn (av pardh,
alstra, frambringa), den fruktsamme.
Ephydroga’micæ (av gr. epi’, på, hy’dor,
vatten, och gamiko’s, äktenskaplig), bot.,
blommor, som befruktas på vatten.
Epi-, i sammansättningar framför självljud,
Ep-, framför h 1. spiritus asper (se d. o.).
Ef- (Eph-), gr. prefix med betydelsen: vid,
på, i, emot, över o. s. v.
Epi’ala, gr., med., elakartad feber;
feberrysning.
Epiblast (av gr. blasto’s, skott), bot.,
fjäll-liknande bihang mittemot hjärtbladet på
groddplantorna hos vissa gräs.
Epible’m (gr. epi’blema, överklädnad), bot,
hudvävnaden på de unga rötterna.
Epica’mpes macrou’ra, bot., se Zacatongräs.
Epica’nthus (av gr. epi’, på, och kantho’s,
ögonvrå), med., missbildning, bestående
av ett halvmån formigt hudveck i
ögonvrån.
Epica’rdium, anat., hjärtsäckens inre,
hjärtat beklädande blad.
Epicari’n, farm., kondensationsprodukt av
kreosotinsyra och naftol, medel mot
parasitsjukdomar hos djur.
Epice’dium, lat. (gr. epike’deion), sorgkväde,
klagosång; griftetal.
Epice’ntrum, lat., ytcentrum för en
jordbävning, beläget mitt ovan den underjordiska
härden, hypocentrum.
Epicera’stica, gr., pl., med., läkemedel, som
mildra och förtunna vätskorna.
Épicerie, fr. (1. -söri’), specerier. — Épicier
(1. -ie’), kryddkrämare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
