Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Chauvinism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
Chauvinism—Chenopodium
Chauvini’sm, /r., braskande, utmanande,
ensidig patriotism; urspr. en blind beundran
för Napoleon I och det första
kejsardömets krigsära. Ordet anses bildat av
namnet Chauvin, som bäres av en
stor-skrävlande soldat från första kejsardömet
i den franske dramaturgen Scribes ’’Le
soldat laboureur", och som därav fått
betydelsen skrävlare, storpratare,
Bramar-bas (se d. o.). — Chauvini’st, blind patriot;
blind beundrare av något (ett parti, en
åsikt).
Chaux sulfatée fibreuse, fr. (1. sjå sylfate’
fibrö^s), trådig gips (se d. o.).
Chava’ss, arab., polissoldat i Turkiet.
Chavins grönt, tekn.y en grön färg.
Chebe’ck, Chebe’ck, Zebeque, (fr. chébec, av
turk. sumbeki), ett långt och smalt fartyg,
som brukas på Medelhavet.
Check, eng. (1. tjäck), handelst.,
kassa-anvisning på en bank 1. en bankir; även ett
slags rutigt 1. randigt tyg.
Cheddar-ost (1. tjäd-), sötmjölksost, som har
sitt namn från engelska byn Cheddar.
Cheer, pl. Cheers, eng. (1. tjir, tjirs),
uppsyn; uppsluppenhet; bifallsrop, hurrarop.
Chef, fr. (1. sjäff), huvud; överhuvud,
befälhavare, anförare; styresmannen för ett
offentligt ämbetsverk, regemente,
handelsaffär, fabrik o. d. — Rédacteur en
chef (1. -tö’r ang -), huvudredaktör. —
Chef de cuisine (1. - dö kuisi^nn),
köksmästare. — Chef-d’æuvre (1. sjädö’vr),
mästerverk, huvudarbete.
Chefakat-orden, turkisk orden för kvinnor.
Cheilalgi’ (av gr. cheilos, läpp, och algia,
smärta), med., nervöst ont i läpparna. —
Cheili’tis, läppinflammation. —
Cheilo-fy’ma, utväxt på läpparna. —
Cheilo-plasti’k, bildandet av nya läppar.
Che’iloii, gr., eg. fisk med stort gap; person
med ovanligt stora läppar; med.,
läppinflammation.
Cheimato’bia, zooL, ett släkte mätarfjärilar.
—■ Ch. bruma’ta, frostf järiln, är ett av våra
trädgårdars svåraste skadedjur. Genom
att på hösten omge stammarna med en
"limgördel" med ett klibbigt ämne,
frost-fjärilslim, brumatalim, söker man skydda
träden.
Che’ir, gr., hand.
Che’iraga, gr., med., gikt i handen.
Cheira’nthus, bot., som prydnadsväxter
odlat släkte av fam. Crucijeræ. — Ch.
a’nnuus, lövkoja, sommarlövkoja, odlad i
tusentals former och färger. —■ Ch. che’iri,
gyllenlack, lackviol, omtyckt, välluktande
frilands- och krukväxt. — Ch. inca’nus,
vinterlövkoja, vinter- och vårblommande
krukväxter.
Cheiranti’n, farm., ett i lackviolens frön
funnet ämne, som verkar giftigt på hjärtat
likt digitalis.
Cheirantoi’des, lat., bot., lik. Cheirantus (se
d. o.).
Cheirapsi’ (av gr. che’ir, hand, och a’ptein,
vidröra), med., kroppens gnidning efter
badet.
Cheiria’ter (av gr. che’ir, hand, och iate’r,
läkare), Cheiri’st, med., kirurg.
Cheiron {lat. Chiron), gr. myt., den
berömdaste bland centaurerna.
Ch€irospa’sm, med., skrivkramp.
Che’lidon, zool, ladusvala, syn. Hirundo (se
d. o.).
Chelidoni’n, kern,., giftig alkaloid, som
förekommer hos Chelido’nium ma’jiis.
Chelido’nium, bot., växtsläkte, tillhörande
fam. Papavera’ceæ. — Ch. glau’cium (syn.
Glau’cium fla’vum), strandvallmo. — Ch.
ma’jus, skelört, med gula blommor och
rödgul, giftig mjölksaft. Användes i
folkmedicinen.
Che’lifer cancroi’des, zool., bokskorpion, ett
litet spindeldjur, som lever i gamla
boksamlingar, herbarier o. d.
Chelingue, fr. (1. sjölä’ngg), båt, som brukas
vid Koromandelkusten. Kallas av
laska-rerna Masulamanché.
Chelo’nia, zool, kräldjursordningen
Sköldpaddor.
Cheltenham-salt, eng. (1. tjä’ltönam sålt),
med., ett laxérsalt.
Che’lys, gr., sköldpadda; tonk., annat namn
på den grekiska lyran, som enl. sägen
bestått av ett sköldpaddskal med strängar.
Chi’mæra, Chimæ’ridæ, zool.. havsmusar,
djup vattensfiskar av ordn. Haloce’phali.
Cheminée, fr. (1. sjömine’), eldstad, spis;
skorsten.
Chemis, Chemise, fr. (1. sjömi’s), lintyg,
skjorta. — Chemisette (1. sjömise’tt),
nattkappa, löst skjortverk; ett slags
halsbetäckning för fruntimmer.
Chemmis, egypt. myt., en gudomlighet, som
dyrkades under bilden av en bock.
Che’mosis (av gr. chemo’s, vätska), med.,
serös genomdränkning av ögats
bindehinna.
Chemota’xis (av gr. chemo’s, vätska, och
ta’xis, uppställning), fysiol., vissa ämnens
förmåga att draga till sig 1. stöta ifrån
sig fritt lösliga elementära organismer,
såsom bakterier, vita blodkroppar m. m.
Chemsin, turk. (av arab. chems, fem), de
fem huvudböner, som varje museiman
dagligen måste bedja.
Chenille, fr. (1. sjöni’j), Cheni’lj, eg.
lövmask; snilja, benämning på fina, luddiga
silkessnören.
Chenopodia’ceæ (syn. Olera’ceæ), bot.,
mollväxter, växtfamilj tillhörande de
chori-petala dikotyledonerna. Svenska släkten:
Atri’plex, Ba’ssia, Be’ta, Bli’tum,
Cheno-po’dium, Ko’chia, Obi’one Salico’rnia,
Sa’lsola,^ Spina’cia och Suæ’da.
Chenopo’dium, bot., molla, växtsläkte
tillhörande fam. Chenopodia’ceæ. — Ch.
a’l-bum, mäll, svinmolla. Bladen användas
som spenat. — Ch. ambrosioi’des, har ar o-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
