Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Blandat maner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
Blandat maner—Bleckert
blå uniform. År 1848 kallades i Frankrike
legitimisterna "vita’^ de moderata
republikanerna ’’blå" och de socialistiska
"röda".
Blandat mane’r {eng. mixed engraving) y
betecknar en gravyr, som utförts med två 1.
flera olika teknikmetoder.
Blandat äktenskap, äktenskap mellan olika
trosbekännare.
Bland bill (Z. bländ -), lag om Förenta
staternas myntväsen (1878), uppkallad efter
upphovsmannen.
Biandfolk, anknytningar av olika raser.
Blandi’na, romerskt kvinnonamn; namn på
en martyr i Lyon under Marcus Aurelius.
Blandplys, se under Plysa.
Blank (fr. hlanc, ital, hianco), vit; ren (om
en oskriven 1. otryckt sida 1. del därav).
Blanka, se Blanca.
Blankenheim-te, ett hälso-te av GaWopsis
grandifWra.
Bla’nkets, vita sängtäcken av ylle.
Blanke’tt, se under Blanko,
Blanke’tt, kokk., ragu av vitt, stekt kött.
Blanki’t, kem.y natriumhydrosulfit.
Blanklax, zooL, den vanliga laxen, Salmo
salar,
Bla’nko (sp. hianco), eg. vit; handelst., tom
plats på växlar, fullmakter m. m. —
Blankoaccept, godkännandet av en växel,
å vilken penningsumman 1. förfallotiden
ännu icke blivit ifylld. — Blankofullmakt,
dets. som Fullmakt in blanko. —
Blanko-giro och Blankoindosso, se Endossement
in blanko. — Blankokredit, öppen, till ett
visst belopp gående kredit, grundad på
personligt förtroende. — Endossement in
blanko, endossentens namnteckning på en
växels baksida med plats ovanför till
själva endossementet. — Fullmakt in
blanko, ett papper, undertecknat med
utgivarens egenhändiga namnteckning men
f. ö. tomt, att ifyllas efter behag;
fullmakt, som berättigar en person att å en
annans vägnar efter gottfinnande handla
i en sak. — Blanke’tt, skuret rent blad till
bjudningskort o. d.; papper (till
hyreskontrakt, växlar, invisningar o. d.), på
vilket allmänna uppgifter äro tryckta 1.
skrivna, med blankt rum för de enskilda
bestämmelserna.
Blankvers, metr., orimmad femfotad jambisk
vers; vers utan rimslut.
Blanquillos, sp. {1. -ki’ljås), de stora
jordägarnas parti i Urugay under
inbördeskrigen mellan 1830 och 1870.
Blanquister (Z.-ki’-), namn på anhängare till
den franske socialisten L. A. Blanqui.
Bla’nzeflor, se Flores och Blanzeflor.
Blaps, zool.y en art skalbaggar. — B.
morti-saga, dödsbudet, ansågs förr förebåda
dödsfall. Flera arter användes av
egyptierna som födoämnen.
Blase’rad (fr. hlasé), förslöad i följd av
utsvävningar; utlevad.
Blasfemi’, gr.^ lasteligt tal mot Gud och
religionen ; hädelse. — Blasfe’misk, smädande,
hädande. — Blasfemfst, hädare.
Bla’sia pusflla, bot., stjärnbålmossa, en
allmän levermossa.
Bla’sius, fr. Blaise (/. blä’s), mansnamn,
sannolikt bildat av Basilius (se d. o.).
Blason, fr. {1. blaså^ng), herald.,
sammanfattning av allt som rör ett vapen. Jfr
Heraldik. — Blasone’ring, heraldisk
beskrivning över ett vapen; beteckning av
ett vapens färg medelst prickar och streck.
Kallas även skraffering 1. sgraffering. —
Blasoni’st, kännare av heraldiken.
Blast (av gr. blasto’s), rotfrukters blad.
Blaste’m 1. Cytoblaste’m, gr. benämning på
en organisk, formlös massa, i vilken man
förr ansåg cellbildningen äga rum.
Blastode’rm, anat., groddskiva.
Blastoge’n, biol., de egenskaper hos en
organism, som framgår av groddplasmans
anlag, d. v. s. allt ärvt.
Blastofdea (av gr. blasto’s, blad, kropp, och
e’idos, utseende), paleont., avdelning
fossila tagghudingar.
Blasto’m, med., beteckning för äkta svulster,
blastomatösa nybildningar.
Blastomani’ (av gr. blasto’s, knopp), hot.,
tendens hos en växt att utveckla ett
abnormt stort antal adventiva skott.
Blastome’rer (av gr. hlasto’s, grodd, och
me’ros, del), biol., de celler, som uppstå
genom äggcellens klyvning.
Blastomyce’ter, bot., benämning för
jästsvamparna och liknande organismer, förr
använd i medicinsk litteratur.
Blastomyko’ser, med., sjukdomar på grund
av infektion av jästsvampen.
Blastopo’rus, zool., urmun, urtarmens
öppning utåt hos kavitetsdjuren.
Bla’stula, zool., utvecklingsstadium i
fosterutvecklingen, uppträdande som en blåsa,
vars vägg består av flera cellager.
Bla’tta, zool., kackerlacka. — Bla’ttidæ, zool.,
fam. kackerlackor.
Blau, ty., blå. — Blaue Erde, eg. blå jord;
miner., ett mörkare färgat, ler- och
sand-haltigt, på bärnsten rikt lager av
glauko-nitformationen, vilket sträcker sig från
Kurisches Haff till Brüsterort. — Ins
blaue hinein, ut i Guds fria natur; fig., i
vädret, utan eftertanke. — Blauer
Mon-tag, frimåndag. — Blaustrumpf,
blåstrumpa (se d. o.).
Blauds piller (1. blå’s -), med., Pilulæ
fer-ra’tæ, järnpiller mot bleksot m. m. (Efter
franske läkaren P. Blaud.)
Blay-hitam (1. blä-ha’jtam), bot., se Ipooh.
Ble’chnum, bot., ormbunkssläkte av fam.
Polypodia’ceæ. De flesta arterna tropiska.
— B. brasilie’nse, odlas ofta i kruka. —
B. spfcant, kambräken, en i Sverige
sällsynt, ståtlig art.
Ble’ckert, mansnamn, förmodligen härledan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
