Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aspis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
A spis—Assigiiant
A^spis, zooL, egyptiska glasögonormar.
A’spius a’spiiis, zooL, aspen, en karpfisk,
som förekommer här och var i våra
sötvatten. God matfisk. — A. albu’rnus, se
Alhurnus.
Asplenioi’des, hot., lik Asplenium (se d. o.).
Aspleni’tes, paleont., fossilt ormbunkssläkte,
närstående Asplenium.
Asple’nium, hot., ormbunkssläkte med omkr.
250 kända arter i tropikerna och
tempererade zonerna. I Sverige fem arter, av vilka
tre odlas som prydnadsväxter. — A.
adia’ntum m’grum, glansbräken^ som
odlad tacksam till snittgrönt. — A.
germa’-nicum, klippspring. — A. ru’ta mura’ria,
murruta, stundom odlad. — A.
septentrio-na’le, hällespring. — A. tricho’manes,
bergspring, ofta odlad även i kruka. — A. fi’lix
fe^mina, se Athyrium.
Aspre’llus (av lat. a\sper, sträv), hot.,
småträd.
Asp-zonen, geoL, beteckning för de
växt-förande postglaciala lager i Skandinavien,
vilka avsatt sig efter aspens och björkens
men före tallens invandring.
A’sra, folkstam i det västarabiska
landskapet Asir. Sägnen berättar, att varje man
av stammen, som fattar kärlek till en
kvinna, måste dö. Motivet ofta använt i
poesien, t. ex. av Heine.
A. SS., förk. för lat. A’cta sancto’rum.
Ass, vikt och mynt, se As.
Ass, tonk., a sänkt ett halvt tonsteg. —
Ass-Ass, a sänkt ett helt tonsteg.
Ass., förk. för assiire’ras och för assure’rad
försändelse.
A’ssa fæ’tida, se Asa fætida.
Assaga’j 1. Hassaga’j {sp. azagaia),
kastspjut, ett vapen, som brukas av alla
kafferstammar (även zulufolket) samt av alla
vilda folkslag i Afrika och på Stilla
oceanens öar.
Assa’i, ital. (fr. assez, av nylat., adsa’tis),
tonk., nog, tillräckligt; ganska, tämligen.
Assaisonnera (fr. assaisonner, 1. -säsåne’-),
krydda, sätta smak på maten.
Assa’ki, turk., titel på den första 1. såsom
moder till en prins särskilt gynnade
sul-taninnan.
AssamaV (av lat. assa’re, grädde, och
ama’-rus, bitter), kem., namn på de bittert
smakande ämnen, som uppstå vid röstning av
bröd, kött m. m.
Assam-arrowrot, se Arrowrotstärkelse.
Assami, det i Assam talade språket, som är
ett dotterspråk av sanskrit.
Assa’ner, tatarisk folkstam.
Assassin, fr. (1. assasä’ng), eg. lönnmördare;
benämning under 1700-t. på
skönhetsmuscher, bandrosor m. m., burna på
halsen.
Assassi’ner (fr. assassins, lönnmördare, av
arab. haschischim, haschisch-förtärare),
en fanatisk politisk-religiös,
muhammedansk mördaresekt, som stiftades på
1100-t., vars huvudman kallades "den
gamle på berget", och vilken ännu som
religiöst samfund under namn av
ismai-liter existerar på Libanon.
Assaut, fr. (1. asså’t), anfall, angrepp.
A’ssa voce, ital. (1. - vå’tje), tonk., sång utan
ackompanjemang.
Ass dur, tonk., den durtonart som har ass till
grundton.
Assega’yträ, ett lätt, klarrött möbelvirke
från Sydafrika av Curti’cea fagi’nea.
Assekura’ns, se under följande ord.
Assekure’ra (medelt.-lat. assecuraWe,
försäkra mot fara), ställa säkerhet för,
försäkra mot fara 1. skada. — Assekura’ns
1. Assekuratio’n, säkerhet; försäkring
(ersättning för förlust genom brand
1. sjöskada, vid frånfälle o. s. v.). —
Assekuranskompani, försäkringsbolag. —
Assekuranspolis (fr. police, eng. policy),
försäkringsbrev. — Assekuranspremie,
försäkringsavgift. Jfr Assur ans.
Assemblée, fr. (1. assangble’), församling;
stället där man sammanträder; sällskap.
— A. dansante (1. - dangsa’ngt),
danstillställning. — A. de créanciers (1. - dö
kreangsie’), gäldenärers samlingsrum. —
A. législative (1. - lesjisslatiV),
lagstiftande församling. — A. nationale {1.
-nassiåna’l), nationalförsamling.
Assente’ra (lat. assenti’re), bifalla, gilla.
Asser (hehr. Ascher), "den lycklige", en av
Israels mindre stammar.
Assertio’n, försäkran. Se följande ord.
Asserto’risk (av lat. asse’rere, taga något till
sig), säker, faktisk.
Asse’ssor, la.t. (av asside’re), bisittare; i
Sverige den lägste ordinarie domaren i
hovrätterna. Förr var assessor titel för
vissa tjänstemän i förvaltande ämbetsverk
samt för läkare och apoteksinnehavare. —
Assessora^t, en assessors ämbete 1.
värdighet.
Assez, fr. (1. asse’), nog, tillräckligt.
Assibile’ra (av lat. ad och sibilo/re, väsa som
en orm), beledsaga med ett väsljud (s- och
sj-ljuden). — Assibilatio’n, inverkan av i 1.
j på en föreg. konsonant, varigenom ett
väsljud (sihilant) utvecklas närmast
framför 1. av i och j.
Assiduite’t (av lat. assidu’itas), ihärdighet,
flit.
Assie’nto, sp., eg. förbund, överenskommelse.
— A. de ne’gros, Spaniens fördrag med
någon annan nation, varigenom denna fick
ensam rätt att föra slavar till spanska
Amerika. —• Assientokompaniet,
benämning på franska Guineakompaniet, sedan
detta 1701 erhållit monopol på
"assiento-handeln".
Assiette, fr. (1. asjä’t, av ital. assettaWe,
inrätta, inreda), eg. läge, ställning, hållning
(i synnerhet till häst); lynne,
själstillstånd, själslugn; litet fat 1. tallrik.
Assigna’nt, Assigna’t, se under följ. ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
