Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aristochinum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Aristochinum—Arkebuse
astronomer, den förste som ansåg att
jorden rörde sig kring solen.
Aristochi’num, farm., se Aristokin.
Aristode’mos, gr, sag., en heraklid, enl. sagan
Spartas förste doriske konung..
Aristofane’isk, härrörande från den grekiske
komediförfattaren Aristo’fånes. —
Aristo-fa’nisk, i Aristofanes^ anda, d. v. s. bitande
kvick.
Aristoki’n, farm., ett kinapreparat,
dikinin-karbonat. Febermedel och medel mot
kikhosta.
Aristokra’t, se under följ. ord.
Aristokrati’ (av gr. aWistos, den ypperste,
förträffligaste, och kTa’tos, välde),
adelsvälde; de särskilt gynnades övervikt i en
republikansk stat; sammanfattning av ett
lands högre och mäktigare klasser. Jfr
Demokrati, Oligarki, Oklokrati,
Pluto-krati, Republik. — Aristokra’t, medlem av
en aristokrati; anhängare av adelsväldet.
—• Aristokra’tisk, överensstämmande med
1. hörande till adelsväldet; förnäm;
adelsstolt. — Aristokrati’sm, omfattandet 1.
till-lämpningen av aristokratiska grundsatser.
Aristo’l, kem. farm., ditymoldijodid, ett
röd-grått ströpulver, som användes vid
sårbehandling.
Aristolo’chia, hot., farm., ett växtsläkte
tillhörande fam. Aristolochia’ceæ. — A.
cle-mati’tis, hållrot, stundom förvildad i
Sverige. — A. serpenta’ria, ger
serpenta’ria-rot, förr använd mot feber. A. si’pho,
pipranka, slingerväxt från Nordamerika,
med stora hjärtformiga blad. Ofta odlad.
Aristolochia’ceæ, bot., växtfamilj av osäker
systematisk ställning. Omkr. 200 arter, de
flesta från Sydamerika. Se Aristolochia
och Asarum.
Aristolo’chica, gr., pL, med., invärtes
läkemedel, som begagnas efter förlossningar.
A’riston, gr., ett slags speldosa.
Ari’stopapper (av gr. aWistos, bäst),
ljus-känsligt klorsilvergelatinpapper för
fotografiska kopieringar.
Aristophane’isk, se Aristofaneisk.
Aristo’teles’ lykta, zool., sjöborrarnas
tugg-apparat.
Aristote’lia, hot., växtsläkte av fam.
Elæo-carpa’ceæ. — A. ma’qui, ett i Chile växande
träd med användbar ved och i medicinen
brukade blad. Bären äro välsmakande och
rika på färgämne, som i Frankrike
användes till vinfärgning.
Aristote’lisk, överensstämmande med
Aristo-teles’, den berömde grekiske filosofens och
naturforskarens, lära. — A. filosofi,
Ari-stoteles* lära, på vilken hela medeltidens
vetenskap grundade sig.
Aritmeti’k (av gr. arithmo’s, siffertal,
antal), läran om tal, då med tal vanligen
menas varje storhet, som saknar
utsträckning. — Harmo’nisk aritmetik, läran om
svängningsförhållandena i akustiken. —
Politisk aritmetik, räknekonsten, huvud-
sakligen sannolikhetsberäkningen, använd
i det borgerliga livets tjänst, beträffande
t. ex. lotterier, ränte-, försäkrings- och
försörjningsanstalter, befolkningsstatistik
o. s. v. — Aritme’tiker, räknemästare;
person, som sysselsätter sig med aritmetik. —
Aritme’tiskt me’dium, medelvärde. —
Arit-me’tisk serie 1. Aritmetisk progressio’n, se
Progression. — Aritmogri’f (av gr.
grü-phos, gåta), siffergåta. — Aritmologi’ (av
gr. lo’gos, lära), läran om siffrornas
underbara egenskaper, då de ordnas efter vissa
hemliga regler. —• Aritmomanti’ (av gr.
ma’ntis, siare), spådomskonst på grund av
sifferförhållanden. — Aritmome’ter (av
gr. me’tron, mått), en räknemaskin, som
medelst träkuber åskådliggör
tiotalssystemet.
Ark., förk. av staten Arkansas.
Ark (av lat. a’rea, kista), kista, låda, t. ex.
förbundets 1. vittnesbördets ark; fartyg,
t. ex. Noaks ark.
Arka’d (av lat. a’rcus, båge, valv), byggn.,
valvbåge, bågöppning jämte dennas
omfattning. — Arkader, valvbågar; även
båghallar 1. täckta gångar med en följd av
bågöppningar på ena sidan. —
Blindarka-der, genom murverk slutna arkader.
Arka’dien, ett på Morea beläget bergigt
landskap, i vilket invånarna fordom förde ett
stilla herdeliv. ’^Även jag har varit i
Ar-kadien" (ordspråk efter den latinska
sentensen: ^’et in Arcadia ego^^), även jag
har en gång varit lycklig. — Auch ich war
in Arkadien geboren, ty., även jag föddes i
Arkadien. (Schiller.) — Arka’disk, lantlig,
idyllisk, okonstlad.
Arka’dier, medlemmar av det 1690 i Rom
grundade konstnärssällskapet Accademia
d’Area’dia {degli arcadi). Varje medlem
erhåller ett grekiskt herdenamn.
Arkaise’ra (avgr. gammal), sträva
efter 1. hålla sig till det, som är
gammaldags. — Arkadisk, härrörande från en
förgången tid, verkligt gammal och
forn-åldrig. —■ Arkai’sm, språkv., föråldrad
form, ord 1. talesätt. — Arkai’stisk 1.
Ar-kaise’rande, till formen föråldrad,
forn-åldrig; imiterat gammaldags. Jfr
Hiera-tisk stil.
Arka’ndiscipli’n, se Arcani disciplina.
Arkanpli’ter, se Archangeliter.
Arkani’st, kännare av hemligt medel;
måleri-föreståndaren vid en porslinsfabrik.
Arka’nsasbrynsten, utgöres av kalcedon.
Användes som oljesten.
Arka’num, se Arcanum.
A’rkas, gr. myt., son av Zevs och Kallisto,
stamfader till folket i Arkadien.
Arkebusade, da., farm., i Danmark använd
vätska, som erhålles genom maceration av
starkt luktande örter i sprit samt därpå
följande destillation. För hudbehandling
och tvättning av sår.
Arkebuse (Z. -by’s; fr. arquehuse), namn på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
