Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Arbutin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbutin—Archiotte
111
ceæ, omfattande ljungväxter med
bärfrukt.
Arbuti’n 1. Vaccinen, en glykosid, som
inne-hålles i drogen Fo’lia u’væ iCrsi
(mjölon-blad) o. a. ljungarter.
Arbuto’lkapsIar, farm., gelatinskapslar med
sandelolja, salol, enbärsolja och
mjölon-bladsextrakt, använda mot gonorré.
A’rbutus, bot,, se Arctostaphylus,
Are., tonk.y förk. för aTca’to, dets. som
colVarco (se d. o.).
Are, mat., förk. för a’rcus. Se Cyklometriska
funktioner.
A’rea, zooL, ett musselsläkte. Se Area Noæ.
— Area’eeæ, familj musslor, för vilken
A’rca är huvudtyp. Jfr Area-lera.
Arca’dia, Aeeade’mia d’Area’dia, ital., ett
vittert italienskt sällskap. Se Arkadier.
Area’dianötter, dets. som Acajounötter (se
d. o.).
Area’dius, grekiskt mansnamn, arkadisk,
bördig från Arkadien (landskap i det
gamla Grekland). Namn på den förste
Östromerske kejsaren.
A’rea-lera, lera från Oslofjorden,
inneslutande jämte andra mollusker Area
glada’lis.
Area’na, lat., se Arcanum.
Area’na eælestia, lat. {1. - sele’st-),
"himmelska hemligheter", ett arbete av E.
Swe-denhorg.
Area’ni diseipli’na, lat., Arka’n-diseiplin,
hemlighetslära, kallades inom den äldre
kristna kyrkan seden att för de odöpta
hemlighålla läran om dopet och nattvarden
samt trosbekännelsen och Fader vår.
A’rea No’æ, "Noaks ark", zool., en mussla
från Medelhavet.
Area’num, pl. Area’na, lat. (subst. av adj.
ar-ca’nus, hemlig, förborgad; av a!rea, kista,
låda), hemligt medel; läkemedel med
hemlighållen sammansättning. Jfr
Patentmedicin. — Arca’num dubliea’tum, kem.,
äldre namn på kaliumsulfat.
Area’to, ital., förk. are.; tonk., dets. som
colVarco (se d. o.).
Areature, fr. {1. arkaty^r), blindarkad. Se
under Arkad.
Are de eerele, fr. (1. ark dö sä’rkl), med.,
kramp ställning i sprättbåge hos
hysteriska.
Are de triomphe, fr. {1. ark dö triå’ngf),
triumfbåge.
Are-en-eiel, fr. (1. arkangsi’äl), regnbåge.
Areets metall, se d’Arcets metall.
Areh-, se även Ark-.
Areheoei’daris (av gr. archa’ios, gammal,
och kidaris, persisk kungaturban),
pa-leont., sjöborrsläkte från stenkolstiden. —
Archeo’pteris, paleont., fossilt
ormbunks-släkte från devontiden. — Arehæo’pteryx,
paleont., urfågeln, den äldsta av alla
kända fåglar, funnen i den till
juraforma-tionen (se d. o.) hörande litografiska
skiffern i Solenhofen.
Arehangeliea, bot., se Angelikarot.
Arehangelfter, finsk benämning på
kringresande ryska handlande från
guverne-mentet Archangel.
Arehegonia’Ies, bot., stamkryptogamer.
Arehegonia’ter, se Arkegoniater.
Arehego’nium (av gr. arche’, början, och
go-nios, alstringsduglig) 1. Arkego’n, bot.,
honorganet hos gymnospermer,
kärlkryptogamer och mossor.
Arehegosa’urus (av gr. archego’s, stamfader,
och sa’uros, ödlelikt djur); paleont.,
kro-kodilliknande amfibiesläkte från
stenkolsperioden och permiska perioden.
Arehela’os, gr. sag., en heraklid.
Areher (/. arsjä’r, se följande), person
tillhörande den beridna nattvakten i
Stockholm (inrättad 1667). — Arehers, fr. {1.
arsje’, av lat. arx, båge), lätta trupper
under medeltiden, beväpnade med
armborst 1. bågar.
Areheryärter, dets. som Limabönor (se d. o.).
Archespo’r, bot., se Arkespor.
Arehes-eourt, eng. ( a^rtjis kårt) 1. Court of
Arehes, Englands förnämsta och äldsta
konsistorium, i vars spets står
ärkebiskopen av Canterbury.
Arehe’us, gr., hos alkemisterna världsanden,
tingens urkraft.
Arehe’uteron, se Urtarm.
Arehi-1. Arki-, gr. (av arche’, början), ärke-,
nyttjas endast i sammansättningar och
motsvarar vårt över-.
Archianneli’da, se Ur-annelider.
Arehibu’teo lago’pus, zool., fjällvråk.
Arehiee’mbalo, ital., Arehicymba’l, tonk.,
dets. som Arcicemhalo (se d. o.).
Arehidia’conus (av gr. a’rchi, över, och
dia’-konos, tjänare), ärkedjäkne (en biskops
förste medhjälpare).
Arehidia’les, bot., en ordning mossor,
vanligen kallad Cleistoca’rpæ.
Arehiepi’seopus (av gr. a’rchi, över, och
epi’-skopos, uppsyningsman, biskop),
ärkebiskop.
Arehiliche’nes, bot., grupp av lavar med
go-nidier av protococcoideer.
Archilo’chisk (efter den grekiske satirikern
Archilochos från Paros, skapare av den
jambiska diktarten), skarp, bitande (om
verser).
Arehime’diska principen (uppkallad efter
Archime^des, forntidens berömdaste
matematiker) , den lag inom hydrostatiken, enl.
vilken en kropp, som nedsänkes i en
vätska, härigenom förlorar lika mycket av sin
vikt, som vikten av den undanträngda
vätskevolymen. — A. skruven,
skruvfor-migt rör för uppfordring av vatten.
Arehimonaste’rium (av gr. a’rchi, över, och
monaste’ron, enslighetsort, kloster),
moder- 1. huvudkloster.
Arehioge’nesis, uralstring.
Archiotte (1. -sjiå’tt), se Orleana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
