Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Analgesin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Analgesin—Ananas sativus
75
het, känslolöshet (vid vissa sjukdomar 1.
förgiftningsfall).
Analgesi’n, farm., dets. som Antipyrin.
Anali’n, se Annalin.
Ana’lkörtlar, zooL, körtlar, som hos vissa
djur utmynna i analöppningens närhet
och ofta innehålla starkt luktande ämnen.
Analo’g, gr. (av ana’, enligt, och lo’g os,
förnuft, förhållande), enl. förnuftet 1. riktiga
förhållandet; likartad, motsvarande. —
Analogi’, ett tings likhet 1. motsvarighet
i vissa avseenden med ett annat. Sluta av
analogien, sluta av likheten (då två ting
överensstämma i flera egenskaper, sluter
man, att de sannolikt överensstämma även
i andra).—Analo’gia fi’dei, lat., trons
analogi, överensstämmelsen mellan de olika ur
bibeln hämtade troslärorna. —
Analogibevis = likhetsbevis, ett av
sannolikhets-bevisen. — Analogibildning, nybildning av
t. ex. språkformer efter mönstret av en
äldre bildning. — Ana’logon, något, som i
vissa fall liknar ett annat.
Analogi’ster, gr., grekiska och latinska
filosofer och grammatiker, vilka ansågo
regelbundenheten, analogien, som en av
språkbildningens högsta principer. Jfr
Anorna-lister.
Ana’logon, se under Analog.
Analsi’m, se Analcim.
Analy’s, gr. (av ana’, upp, och ly’ein, lösa,
upplösa), upplösning, sönderdelning,
utveckling; log., särskiljandet, av
egenskaperna hos ett föremål, för att på så sätt
finna en egenskap genom vilken de övriga
kunna förklaras. )( Syntes; kem.,
sönderdelning av ett ämne, för att få kännedom
om dettas beståndsdelar (kvalitativ
analys) 1. om beståndsdelarnas mängd
(kvantitativ analys); mat., vanligen =
diiferen-tial- och integralräkning; språkv.,
upplösning av en sats i dess enkla delar. Jfr
vid. Elementaranalys och Spektralanalys.
Analysa’tor, se Analysör.
Analyse’ra (av gr. analy’ein, upplösa,
förklara) , upplösa, sönderdela ett ämne i dess
beståndsdelar; förklara, utreda. —
Analy-ti’k, analysens teori. — Analy’tiker,
kännare av analysen. — Analy’tisk,
upplösande, sönderdelande, utredande. ) (
Syntetisk. — Analytisk geometri’, geometri,
behandlad medels ekvationer. — Analytisk
metod = Analys, log., d. v. s. en återgång
från det sammansatta till det enklare,
från det faktiskt givna till det nödvändiga,
från följd till grund.
Analy’sis si’tus (av gr. ana’lysis, upplösning,
och lat. si’tus, läge), mat., den gren av
geometrien, som behandlar de egenskaper
hos figurer, vilka bli oförändrade vid
kontinuerlig deformation hos figurerna.
Analys’ör, fys., apparat för undersökning av
ljusets polarisation.
Analytisk, Analy’tisk, se under Analysera.
Ana’löppning, anat., matsmältningskanalens
bakre öppning.
Anam, se Annam.
Anamartesi’ gr. (av a priv. och
hamar-ta’nein, synda), teol., frihet från synd.
Anamesft, en vulkanisk bergart, av samma
sammansättning som dolerit (se d. o.),
men av finkornigare struktur.
Anami’rta, hot., växtsläkte av fam.
Meni-sperma’ceæ. — A. Co’ccuIus, slingrande
buske i Ostindien. Frukterna innehålla
krampgiftet pikrotoxi’n och kallas i
Sverige Kockelkärnor 1. Kockelbär. De
nyttjades förr för att ge porter besk smak.
Infödingarna använda dem vid fiske. Av
fröfettet beredes ljus. Rötterna och stammen,
petrava’lli, brukas mot feber.
Anamne’s (av gr. ana’, åter, och
mimne’s-kein, minnas), med., den del av en
sjukdomshistoria, som handlar om patientens
tillstånd före insjuknandet.
Anamne’sticum, gr. (se föreg. ord), m.ed.,
allt det, som föregår en sjukdom. Si’gna
anamne’stica, de sjukdomen föregående
tecknen.
Anamnesti’k, minneskonst. Jfr Mnemonik.
Anamne’stiska medel, gr., med., minnet
stärkande medel.
Ana’mnia, zool., se Amnion.
Anamorfo’s (av gr. ana’, emot och mor fe’,
gestalt), bot., tillbakaskridande
metamorfos ; med., missbildning, ett mera
sammansatt organs övergående till ett enklare;
vanskaplig teckning, som, betraktad i en
viss sned riktning, i vissa speglar 1. genom
mångkantigt slipade glas, ger en riktig
bild av föremålet. Jfr Metamorfos.. —
Anamorfo’t, bot., växt, som företer
Ana-morfos.
A’nanas, se Ananas sativus.
A’nanasbatti’st, textil., av ananashampa
förfärdigade vävnader.
A’nanasessens 1. A’nanaseter, kem., dets. som
Ananasolja (se d. o.).
A’nanasfiber 1. A’nanashampa, de ytterst
fina fibrerna av ananasväxtens blad. De
begagnas till vävnader.
A’nanaskörsbär, bot., smultrontomat,
’’japanska körsbär", frukterna av Physæ’lis
peruvia’na från Peru, odlad i tropiska och
subtropiska länder. De smakliga
frukterna, som någon gång saluföras i Sverige,
likna gula druvor samt omges av ett
grågult blomfoder. Tillagas som kompott o. d.
A’nanaslikör, består av ananasessens
(smör-syrad ety’l), sprit, kryddolja, rosen olja,
normalsirap och vatten.
A’nanaslärft, dyrbart tyg av ananashampa,
vävt på Filippinerna.
A’nanasolja, kem., smörsyreetylester.
Användes som romessens, i karameller m. m.
A’nanas sati’vus, bot., flerårig
sydamerikansk ört av fam. Bromelia’ceæ, vars
"frukt" (de med huvudaxeln och de
köttiga skärmbladen sammanvuxna, vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
