Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken emlast i mindre vanliga undantag bär spar af någon
som helst föregående jordförbättring. Socialt sedt
sammansmälta mark och beståndskapital liil ett, nämligen det s. k.
skogskapitalet. Detta växer i man af omloppstidens längd
samt trämassans stegrade .värde så liögt upp, att vid
jämförelse därem ellen och den erforderliga ärliga
arbetsuppoif-ringen den sistnämnda framstår vara försvinnande obetydlig,
ja så låg, att knappast någon näringsverksamhet kan uppte
något motsvarande.
Nu anmärkta förhållanden äro ägnade att afsöndra
skogs-förmögenbet från jordbruksfastighet, hvartill den af ålder
varit blott ett bihang. Det sker allt oftare, ju mer bihangets
värdefulla beskatfenhet därtill uppmuntrar. Samedelst
und-vikes, att den fasta delen af jordbruksförmögenheten skjuter
öfver det frän agronomisk synpunkt nödiga. Jordbruket tager
sin main och dess idkande förpliktar ingalunda till någon
anslutning af skogsbruk därtill, åtminstone icke utöfver
bibehållande af lmsbehofsskog. Genom atl begränsa den
förmögenhet, som jordbruket påkallar, vidgas antalet af dem,
för hvilka det blir möjligt att blifva jordbrukare och
be-drifva jordbruk utan betungande skuld.
Särdeles för den mindre jordbrukaren är
skogshushållningens kapitalistiska natur afskräckande. Efter jordens
användbarhet såsom arbetsmaterial skattar denne jorden högre
eller lägre. Hvad han vill hafva. är en ofta återkommande
skörd. Det är därför icke nettoafkaslningen, som är hans
mätare a förmögenhetens värde, utan den påräkneliga
brutto-afkastningen, för så vidt den inrymmer ersättning för det
af brukaren, hans hustru och barn tillsatta arbete. Hans
anspråk därutinnan äro åtminstone i trakter, där
arbetsförtjänst utanför det egna hemmet ej står till buds, mycket
små. Man kan liäraf förstå, att utsikt till förvärf genom
skogens s. k. räntevärde under loppet af en hundra år, ja
än längre kanske fortsatt ränteackumulation ingalunda är i
hans smak.
Sålunda samverka skilda omständigheter i det afseendet
att skogsförmögenhet belinnes allt mindre passa för
småbrukare, ju större värdet af det växande träkapitalet är.
Godsägare äro eller kunna åtminstone vara i ett annat läge.
I olikhet mot småbrukare, som själfva prestera arbetet, tvingas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
