Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verk förekom det klart, att staten icke vid jordtilldelningen
borde visa njugghet. Man behöfde blott taga hänsyn a
hem-mansområdena i det nedra landet för att linna, hurusom
nybyggarne i öfre Norrland hade hehof af större områden
än de af lörenämnda myndigheter uppgifna. A ena sidan,
förklarade kollegium, borde man ej lata så stora
possessio-ner uppstå, att de icke kunde af sina ägare ölYerskådas,
men. a den andra, ej heller bereda uppkomst af så små,
att inneliafvarne voro oförmögne att föda sig och do sina
samt betala utskylder. Denna sin ståndpunkt i
afvittrings-frågan angifver kollegium i utlåtande den 14 juni 1819 med
speciellt afseende å tilltänkt afvittring i Häirjeådalen, i hvilket
landskap, efter livad kollegium erinrar, hemmanshrukarne
hade sin utkomst förnämligast af boskapsskötsel och för
vinterfoder al boskapen brukade ängsmarker på liera mils
afstånd från hvarandra, hvilket förhållande helt naturligt
gåfve uppbof till anspråk på stor ägovidd, utan att likväl
anspråken borde af staten godkännas, med hänsyn hvartill
kollegium motsatte sig, att liäfden, såsom allmogen velat,
linge tillmätas vitsord, da fråga blef om anvisning af jord
lill hemmanen och hemställde om begränsning af
ägoområdena till 1,000 å 4,000 tid på helt mantal, oberäknadt
im-pedimenter.
Härjeadalens allmoge skiljdes emellertid ogärna — och
man må ej förtycka den detta — från delar af sitt gamla
jord-innehaf. hvarförutan allmogen ansåg sin utkomst äfventyrad.
Åskådningen i Jämtland var densamma, och motståndet mot
hvad menige man förmenade vara en rättskränkning där
kanske än större. Till afradslanden hade man i Jämtland mer
än hundraårig liäfd. Att mista dem syntes så mycket mer
orättvist, som landskapets lnifvudnäring uppkommit under
begagnandet af afradslanden och befarades komina att lida
ett svart afbräek, i fall dessa återtoges af kronan. Något
mer fåtaliga, men välmående bemmansbrukare vore, sades
det, att föredraga framför mer talrika men i armod varande,
om också kronans jordeboksränta vid de senare skulle blifva
högre. Hänsynen lill jordeboksräntan borde i hvarje fall ej
föranleda ett förfarande, hvarigenom brödet så att säga
rycktes ur munnen på Jämtlands och Härjeadalens obemed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
