Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 FÖRELÅSNINGAR OCH AFHANDLINGAR.
konung Eriks af Hördaland dotter, svarade hon, att hon icke
ville taga till man en konung, som icke hade större rike än
några fylken att råda öfver. "’Tyckes det mig underligt”,
sade hon, "att det icke finnes någon konung, som vill lägga
Norge under sig och vara enväldig deröfver”, en eggelse, hvil-
ken hade till följd, att konungen gjorde detta löfte: "Nu lof-
var jag och hänskjuter till den Gud, som mig skapat och
råder öfver allt, att jag skall aldrig skära eller kamma mitt
hår, förr än jag underlagt mig hela Norge med skatter och
skylder och styrelse eller ock skall jag dö”.
Men utom dessa qvinnor, hvilka egga till bragder, genom
hvilka ära och stort rykte kunna vinnas, finnas andra, hvilka
med rätta förtjena namnet Nordens furier, qvinnor, hvilka
egga till hämd, lönmord och blodsutgjutelse för verkliga eller
inbillade oförrätter och hvilka lidelsefullt underblåsa hatets
och hämdens låga. Vi finna sådana qvinnor skildrade redan
i Eddans sånger. Brynhild brinner af hämdlust mot Sigurd
Fåfnersbane och skyr intet medel, som kan bidraga till hans
undergång. I andra fornskrifter möta vi liknande gestalter.
Hallgerd nekar sin make Gunnar på Lidarända, då fienderna
ansätta honom, det sista medlet till räddnihg, en lock af sitt
långa hår till sträng på bågen, och det, emedan han många
år förut, icke utan skäl, gifvit henne en örfil. Sigrid Storråda
eggar dag och natt sin make konung Sven i Danmark att
hämnas på hennes förre friare Olof Trygvason för ingen an-
nan orsak än den, att han ett par år förut, då hon vägrade
att blifva kristen, yttrat: "Hvi skulle jag vilja hafva dig till
maka, hundhedna?” och slagit henne i ansigtet med handsken
han höll i handen. "Du varder hvars mans niding, om du
icke hämnas Åsbjörn”, säger dennes moder, då hon till Tore
Hund öfverlemnar det spjut, med hvilket hennes son blifvit
dödad. Mer än en hustru yttrade på denna tid till sin man:
«Ej kom du från ett samqväm, då jag spörja månde, att en
oförätt du hämnats eller andra kufvat, du vill alltid vika,
men aldrig hålla stånd”.
vigitized sy (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
