Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Mess. s. 168) beror på sådana uttryck (med predikatsverbet i
konj.) som: ingen Ström han ware aller så hög (Rudbeck enl.
SAOB under aldrig). I fsv. förekommer i dylika satser
omvänd ordföljd, t. ex. ey är hon saa lithin ’om hon (den) är aldrig
så liten’ (Speculum virginum, SFS s. 385).
Slutligen må nämnas, att det i nsv. talspråk vanliga
uttrycket vet jag som förstärkande eller bekräftande tillägg till
ett påstående redan nu är i bruk: det kostar och intet meer än
ett par fyrckar sminck weet iag (Putzdrummel s. 79).
Inversionen beror naturligtvis därpå, att den föregående satsen
egentligen är en objektsbisats till vet, ehuru känslan för detta
sammanhang numera försvunnit. En fullständig sats med liknande
betydelse förekommer hos Mess. s. 195: Gönom barns födho
salighet / Bekommer qwinnan, iagh thet weet.
Rak ordföljd, där nsv. har omvänd, uppträder stundom
i sådana eftersatser som: Huad ärtter och gryn anlanger thet
är gåt at i them tilwega komma (Gustaf II Adolf s. 507);
däremot ib. s. 510: Hwad kopparmyntet anlangar thet måste I wäl
deducera, ib. s. 530: hwadh som Eder mening wedkommer så
kan Jagh then eij gilla.
Härtill må knytas några strödda småanmärkningar
beträffande ordföljden.
Adv. än tå ’ändå, ändock’ intager ofta en ställning, som
afviker från bruket i nsv., t. ex. kom thet til sådant Besluut;
At .. Frijdh och Sämia Rijkerne emillan (skole) främias; Och
Wijken lyde än tå i Sex Åhr vnder Swerige (Girs G. I s. 122);
jfr Slottet behölt M. inne, än tå öfwer ett halfft Åhr (ib. s. 151),
althenstundh thet ähr änthå licka när (ib. s. 481), nsv. ’det ändå
är’. Däremot ib.: hwar summan än thå icke kan fylles med
modärn ordställning.
Vid nog står det styrda ordet stundom framför: ändoch
iagh hafwer Guds gåfwor nog (Chronander Bel. s. 187).
Ordställningen i uttrycket .. och andra Städer flera (Girs
E. XIV s. 61) beror väl på tysk inverkan; jfr und andere mehr.
Dock erinras därom, att äfven fsv. flere (i användningen 3 Sdw.)
stundom står efter sitt hufvudord.
Prep. långs åt synes stå efter sitt hufvudord, t. ex.
Smidiegatan långz åth (Girs G. I s. 18), jfr ty. der Strasse entlang
samt sv. hela gatan utefter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
