Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 2. Till formläran - 3. Till syntaxen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
f. ’sanning, sannfärdighet’, motsvarande min san (Kolmodin Gen.
Aeth. s. 293) utan preposition [1];
på stan ’strax, om en stund’ (Asteroph. Tisbe s. 42, Rond.
JR s. 7, Prytz G. I s. 19), jfr tidigare på stann (Holof. s. 13),
på staann (ib. s. 35) och nsv. dial. på stann i samma betydelse;
af fsv. *(pa) stadhin : stadher ’ställe’; se närmare Rietz s. 668.
Ett par gånger förekommer (ut)aff nödha (t. ex. frelste
Prytz G. I s. 50), innehållande pl. af nøþ; se ofvan s. 130.
Om sådana uttryck som innan-, inom-, utom-, utomland se
innan och utan nedan.
’Åtminstone’ heter hos Gustaf II Adolf stundom åt minsta
(s. 547) = fsv. at minsto, eg. ’till (det) minst(a)’; jfr til minsto
(Girs G. I s. 72) och sv. dial. teminstingen.
Det vanliga nekande adverbet är intet (t. ex. Mess. s. 225).
Kanske har ännu icke alltid sammansmält till ett adverb;
jfr kan doch skee (Chronander Bel. s. 132). Adv. kanske
förekommer dock redan i fsv.; se Sdw. Om ordföljden vid kanske
se nedan.
Om eller, äller för häller se s. 115.
Om de förallmänligande adv. ehwar o. s. v. se formläran
under indef. pron.
Om adverbens komparation se s. 135.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
