- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
132

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 2. Till formläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gudharna, -as är dock i öfrigt enarådande redan under förra
hälften af 1600-talet (jfr Söderwall Hufvudep. s. 86).

dat. plur. prestomen (Prytz G. I s. 39).

Af sko heter best. pl. hos Mess. s. 40 skoona [1] (jfr obest.
skoo ofvan), men Rond. JR s. 61 skonar.

Den fsv. best. pluralformen på -n förekommer hos Rond.
JR s. 56, 57 r. 15: kläd(h)en ’kläderna’, men kläderna senare hos
Chronander Bel. s. 153[2]. ’Hufvudena’ heter hos Mess. s. 235,
Girs G. I s. 113 hufuuden (-w-).

Om sådan best. böjning, som kan anses uteslutande ha
tillhört talspråket, se ofvan s. 89, där — för sammanhangets
skull — äfven best. pluraler såsom föttren o. s. v. omtalas.

I annat sammanhang har nämnts, att sådana ord som
östgöthom (Mess. s. 248), gudom (s. 209), hedningom (s. 208), christnom
(ib. s. 247) och ofta Swenske, Danske, Swenskom, äfven då de
icke äro försedda med best. fristående artikel, hafva betydelse
af bestämda former (de kristna, svenskarna o. s. v.).

e) genus.

Blod är mask. (t. ex. Mess. s. 209); så stundom i fsv., ofta
hos författare från 16- och 1700-talen (förf. Ark. 4: 307) och i
nsv. talspråk.

Af tvång växlar maskulint och neutralt kön; mask.: Mess.
s. 10, 71, 133, Prytz G. I s. 3; neutr.: Mess. s. 39, 159, Prytz
G. I s. 3; jfr ty. zwang m. Våp kan jämte neutr. äfven vara
mask., t. ex. Lindschöld Hans. 4: 108.

Chronander Bel. s. 153 har een halfföre, Börk Dar. s. 10
een öfwerdåd.

Neutra äro: daat (ridderligit d. Mess. s. 44); disputaas
’disputation’, se nedan; förträt ’förtret’ (Brasck Ap. g. s. 120);
gardin(et) (Kolmodin Gen. Aeth. s. 308), gerdinet (Mess. s. 67),
jfr cortinan ofvan s. 102; giäld(h) ’gäld, skuld’ (n. pl. Gustaf II
Adolf s. 530, 531 [3]), äfven i fsv. oftast n. pl.; phantasij (Brasck
Ap. g. s. 156); pracht (Mess. s. 43); took, tock (ib. s. 44, Brasck FP


[1] Så redan i fsv., hos Bellman, Sahlstedt (angifven som den normala
formen) och ännu hvard.
[2] Jfr ofvan under plur. En talspråksform är däremot kläna (se ofvan).
[3] Samma sida äfven ett giälden, som dock kan tolkas som fem. best. form.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free