- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
108

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 1. Till ljudläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


U (stundom skrifvet v, w) motsvarar nsv. (kort, öppet) o
i suppa ’soppa’ (Mess. s. 198); trullman (Mess. s. 22; användt
af en bonde), Trullwijsa (ib. s. 61; nom. propr.), trwllet
(Chronander Bel. s. 145), bärgstrwll (ib. s. 163), jfr trulla (Arvidi),
därjämte troll (Rond. JR s. 38), fsv. trol, trul; rustigh ’rostig’
(Chronander Surge s. 67); i pref. um: vmbracht ’bragt om
lifvet’ (Mess. s. 70), umsorgh (Prytz G. I s. 45).

Hosor ’byxor, strumpor’ heter hos Brasck FP s. 67, 68:
hwser; redan fsv. växling.

u motsvarar nsv. ö i munstra ’mönstra’, t. ex. vthmunstrade
(Girs G. I s. 137), jfr mit. munsteren; jfr dock fsv. utmönstra.

Den gamla brutna formen stiung ’stygn’ (Brasck FP s. 46,
Arvidi) = östg. sjung(en) ’fästing’ lefver kvar jämte styng (Girs
E. XIV s. 93).

u är synkoperadt i diäfwlens (Mess. s. 222), såsom ofta i fsv.

Y motsvarar nsv. i i Byrger Jerl (Mess. s. 253), sannolikt
arkaiserande; fsv. (Birgher >) Byrgher > ä. nsv. Börier (t. ex.
P. Brahes kr. s. 20)[1] > nsv. Börje.

y motsvarar nsv. ö i flera fall framför rd: byrda ’börda’
(Prytz G. I s. 31, Chronander Bel. s. 173), fsv. byrþa, jämte
børþe; myrdt ’mördat’ (flera ggr), fsv. myrdha, därjämte mörde
(Mess. s. 245), mördt (Rond. JR s. 79), mördat (Prytz G. I s. 36);
wyrdigt ’vördigt’ (Rond. JR s. 4), wyrdig(h)(e) ’vördige’ (ib. s. 99,
Prytz G. I s. 23, Brasck Ap. g. s. 197) [2], wyrda ’vörda’ (Prytz
G. I s. 31), men wördighe (Rond. JR s. 102) [3], wördat (Prytz
G. I s. 36), jfr redan y. fsv. wördhningh (t. ex. Hel. Mechth.
upp., SFS s. 105). Möjligen beror den ortografiska växlingen
därpå, att ö-et framför rd ännu vid denna tid var mycket
slutet. Emellertid kan i vissa fall inverkan ha ägt rum från de
dialekter — hufvudsakligen från Götaland — där y framför rd(h)
(åtminstone + vokal) icke öfvergått till ö; jfr östg. byla ’börda’,
myla ’gräfva ner (i hemlighet)’, båda med tjockt l, smål. byra,


[1] Jfr Börie (P. Brahes kr. s. 20), Börger, Börge, Börje (Joh. Magni krön.
1620) jämte det väl äfven där arkaiska Birger; se Norelius Ark. 1: 218, Noreen
Språkv. sällsk. förh. 1882—85 s. 104.
[2] Äfven Stiernhielm har wyrdig (Tamms uppl. s. 9).
[3] Härtill dialektformerna owölige, högwölige (fadher Rusticus Niels, Brasck
Ap. g. s. 198).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free