Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 1. Till ljudläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’kammare’ (Mess. s. 31), tienar ’tjänare’ (Kolmodin Gen. Aeth.
s. 281); vidare, beroende på ty. inflytande, i hielt (ofta t. ex.
Mess. s. 27), hält (Mess. s. 229), ty. held, jämte hielte
(Chronander Surge s. 27), wärd ’värde’ (Prytz G. I s. 43), ty. wert,
ä. ty. äfven werd, ångst ’ångest’ (Mess. s. 162), ty. angst, jämte
ångest (Chronander Bel. s. 128), älend ’elände’ (Mess. s. 20),
ty. elend. — ’Stackare’ heter regelbundet ännu stackar (tijn
stackar Rond. JR s. 52, stackar tu Juda ib. s. 95); redan y. fsv.
dock stakkere (1502, Sdw.; ä. fsv.’ stafkarl). — Vidare har e
synkoperats i hwarst ’hvarest’ (Rond. JR s. 68). — Nsv.
annorledes, således o. d. motsvaras i regel af annorledz, såledz.
I motsvarar af olika anledningar nsv. e i åtskilliga fall: i
hissa ’hetsa, dial. äfven hissa (upp)’ (Mess. s. 55), jämte hitsa
den vanligaste formen vid denna tid, jfr hitzig Stiernhielm = ty.,
se äfven Andersson Salb. gr. s. 64; illakt, illacka, ilaka (Brasck
FP s. 36, 59, Beronius Reb. s. 329, Brasck Ap. g. s. 197)[1] jämte
elackt (Brasck Ap. g. s. 124), se äfven Andersson Salb. gr. s. 67,
i-formen förekommer regelbundet i Lindschölds dikter; pron.
ider (Mess. s. 67), idart (Rond. JR s. 45), se forml., fsv. iþar,
iþart; obest. art. och räkneordet itt (Mess. s. 47 m. fl., Rond.
JR regelbundet t. ex. s. 18, 66, Prytz G. I s. 8, Chronander
Surge regelbundet, Brasck Ap. g. s. 168), men ett t. ex. Mess.
s. 247, 253, 254 m. fl.[2]; nidher ’ned’ (Rond. JR s. 77), vanligt
är vid denna tid äfven nidh ’ned’ (t. ex. Girs G. I s. 145 2 ggr),
= fsv. niþer, niþ; nidrig ’låg’ (Mess. s. 202), ty. lån; skipparen
’skepparen’ (Rond. JR s. 55), jfr skepper Erich (Girs G. I s. 145,
146), den normala formen vid denna tid är -e-; swijk ’svek’
(Mess. s. 216), fsv. svik och svek; til fridz ’till freds’ (Mess.
s. 63, Prytz G. I flera ggr), jfr dock til fredz (Prytz G. I s. 49)
och till fress ofvan, jfr fsv. (bl. a.) fridhs, fredz, fres; til skips
(Mess. s. 71), ett under förra hälften af 1600-talet stående
uttryck; tridie ’tredje’ (Prytz G. I s. 46), fsv. þriþi; wijkor
’veckor’ (Mess. s. 128), jfr för öfr. nedan; slutligen ofta i ändelser,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
