Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snarast på grund af deras stirrande, utstående ögon).
Säkerligen är bl. a. äfven gösen ett exempel härpå trots de afvikande
meningar, som framställts om uppkomsten till uttrycket
’dummer gös’[1];
skalker (tin skalcker Chronander Belesn. s. 189); vanligare dock
skal(c)k (t. ex. Brasck Ap. g. s. 130, 171, 182); ty. schalk’ skälm’,
jfr bösewicht och skälmer nedan;
skälmer (Messenius s. 60, Moræus Vit. s. 444); äfven i ä. da.;
sleker (Chronander Surge s. 57);
slunker (Chronander Surge s. 15), ännu brukligt i dial. i
betydelsen ’dagdrifvare’ (Rietz s. 624): slinka; jfr nsv. slinker;
slusker (Moræus Vit. s. 391);
smeker (Brasck Ap. g.[2]) med betydelse af ’mes,
alltför medgörlig person’, jfr Magnus Smek samt smeek hos
Stiernhielm s. 24;
speckhöker (Chronander Belesn. s. 154), jfr glödehök nedan;
toker (Brasck FP s. 27), jfr: een took (ib. s. 85), itt stoort
tock (ib. s. 27).
Andeisen -er i dessa ord är naturligtvis egentligen den
gamla maskulina starka nominativändelsen. Så småningom har
den emellertid kommit att uppfattas som en afledningsändelse,
hvarmed nya liknande bildningar danats. Om denna ordgrupp
hänvisas för öfrigt till Ljungberg Sv. spr. redighet s. 58 (se förf.
Ark. 4: 313), Tamm Om avledningsändelser hos sv. subst. s. 49.
Vi öfvergå nu till att i alfabetisk ordning anföra öfriga
öknamn och skymford, som icke kunna inrangeras i ofvan
behandlade grupper.
agnamärr (tin a. Rondeletius JR s. 40); se SAOB;
apa (Moræus Vit. s. 395);
as (titt långa aas Chronander Surge s. 21, titt aas Moræus
Vit. s. 450);
best (tin beest Moræus Vit. s. 469);
björkeflana (bi- Rondeletius JR s. 34), till en man; jfr
flane nedan;
bock (then rutne båck Mess. s. 60);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
