Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
menar sjelfva den totala enheten för alla väsenden (ideer),
så är det för honom en sjelfklar sak, att det oändliga eller
absoluta icke har någon pluralis, d. v. s. det kan icke
finnas mer än en högsta enhet och grund för alla
väsenden. Motsatsen är polyteism. Sanningen fordrar dock
det erkännandet, att Boström icke har tagit ordet absolut
i samma mening som prof. Nyblæus. Boström talar om
många absoluta i en enda absolut enhet och menar dermed
momenterna hos den högsta enheten. Begreppet absolut,
ab omni alio solutum, är för honom gällande äfven med
afseende på momenterna hos enheten. När hvarje sådant
moment betraktas för sig, så är det ett för sig
sjelfständigt och fullkomligt, d. ä. absolut. Emellertid påstår prof.
N. icke dess mindre, att det är han sjelf, som har den
äkta, genuiua Boströmianismen och att det är Irans
motståndare, som har missförstått Boström. Boström har
visserligen sagt, att momenterna äro absoluta eller att de,
när de betraktas inom sig sjelfva eller hvar för sig, ha
samma allmänna, formela attributer som enheten sjelf, men
hvad han egentligen skall hafva »menat» är dock, att
endast enheten är absolut eller oändlig och att momenterna
i och för sig endast äro relativa och ändliga. Prof. N.
har sålunda möjligheter att känna en författares
»egentliga mening» genom annat än hans uttalanden, vare sig
nu detta sker genom någon högre gnosis eller någon
in-tellektuel åskådning eller genom något inbrytande mystiskt
ljus, som är tillgängligt för honom och icke för andra
dödlige. Emellertid måste jag i motsats mot prof. N.
fortfarande yrka, att då det bela är ett absolut system, så
måste momenterna ha samma formela karakterer,
»absolut-het etc., som det hela eller enheten och att hvarje äfven
den minsta negation eller inskränkning af absolutheten
hos momenterna eller innehållet, innebär negation eller
inskränkning äfven hos det bela eller hos enheten, som är
bestämd genom innehållet. Och äfven om Boström hade
»menat» och lärt någonting annat än detta, hvilket icke
är förhållandet, så vore dermed endast gifvet, att Boström
icke sjelf hade förstått sin egen filosofi eller icke sjelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
