Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Egyptens jättebyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Jo! vi kunna ganska väl urskilja olika
perioder. I de äldsta tiderna förekomma byggnader,
bildhuggeriarbeten, måleri, allt högst enkelt. Sednare
erhöllo byggnaderna åtskilliga prydnader, på statyer
och relief bil der märka vi ett kraftigt framträdande
af musklerna; målarnes arbeten äro mera omsorgsfulla
och utförliga. På sin kulminationspunkt stod den
bildande konsten under den adertonde dynastien,
således från ungefär l 900 till 1600 år före Kristi
födelse. De mest storartade, herrliga och imposanta
verk af byggnadskonst, skulptur och måleri härstamma
från denna period.
Vid konung Psametiks tid, (således 650 före
Kr. föd.) förstå konst-närerne att gifva sina verk
mycket behag i formen; de omsorgsfullt utförda
detaljerna visa en hög teknisk fulländning, men det
storartade, det upphöjda, felas. Under Ptolemäerna
börjar blandningen af ett grekiskt element med den
egyptiska, stilens enhet går förlorad. Under Komarne
sjunker slutligen Egyptens bildande konst ned till
dess sista, lägsta trappsteg.
Den som vill skaffa sig en klar bild af dessa olika
konstepoker, behöfver för detta ändamål endast göra
ett besök uti de egyptiska samlingarna i Louvern
uti Paris, eller i Brittiska Museum i London eller
Berlin. Då betrakte man t. ex. i Berlins Museum midt
emot ingången den kolossala statyen till venster. (Af
den till höger befintliga är endast det högra benet
äkta, allt det öfriga är restaureradt.) Det är den
store Ramses! Hvilken värdighet, hvilket majestät i
hållningen, i ansigtet, i denna upphöjda hvila! Det är
ett verk från den skönaste, den bästa tiden. Man går
ut ur museets förgård, in uti den s. k. »historiska
salen.» Midt emot det fjerde fönstret ligger en sfinx
från det persiska väldets tid. Den är så öfver all
måtta smaklös, att man ej skulle tro att densamma
äfven förskrifver sig från Nilens stränder, om icke
inskriften på fotställningen häfde alla tvifvelsmål
derom.
Men trots alla olikheter i utförandet, visar den
egyptiska bildande konsten likväl en fortvarande
grundkarakter, som aldrig förändras, som fortfar
genom årtusenden.
Mest märkbart är detta i måleriet, och den frågan är
helt naturlig: »Huru kommer det sig att Egyptierna -
ett folk som under årtusen har inålat och målat så
mycket - aldrig kunde från den gamla otympliga formen
höja sig till en friare, skönare?»
Skälet dertill står i nära samband med hela den
egyptiska bildningens utveckling. Vi hafva redan
förut visat, huru och hvarför de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
